Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan höjd skatt vinna val?

/
  • För en vecka sen höll de tre rödgröna partierna ett gemensamt gruppmöte i riksdagen för första gången. Den här veckan är det tågturné som gäller. Ett löfte är att man före valet ska kunna presentera en gemensam skattepolitik. Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Annons

Sverige ska enligt de rödgröna ut ur krisen med hjälp av stora investeringar och om nödvändigt höjda skatter. Det borgerliga alternativet lyder: vi har gjort det som går. Om vi agerar tvingas vi höja skatter, säger de. Alternativen blir föredömligt tydliga på detta vis. Det är inte lätt att vinna val med skattehöjarlöften. Men krisen gör argumentet lättare att använda.

En invändning mot gårdagens ledare, värd att ta på allvar, är den att också höjda skatter innebär indragen köpkraft. Det är förstås inget att rekommendera i en akut efterfrågekris.

Det är rimligt att skatterna inte höjs i år. Men de kan förstås fördelas om så att de höginkomsttagare som nu flitigt amorterar på lån, hushållsparandet har ökat med 30 procent på ett år, får mindre och de som behöver använda sina pengar i vardagen får mer.

Ett alternativt sätt att använda pengarna är att ge kommuner och landsting höjda bidrag så att de inte tvingas säga upp så mycket folk. Vi upplever en annorlunda kris. Enligt Aftonbladets ledarsida är lyxkonsumtionen fortfarande hög.

I de allra fattigaste länderna därmot riskerar fattigdomen att övergå i svält. Och i Sverige ökar skillnaden mellan de som har jobb och de som är utan.

Konsumtionen hålls visserligen uppe, plus en procent är prognosen. Men sällanköpsbranscherna har det svårt. Fordonsindustrin har det allra värst. Liksom stålindustrin. Svensk export föll med 21 procent första kvartalet.

Just oron för att bli arbetslös när regeringen försämrat skyddet, är nog den enskilt största orsaken till att hushållen håller igen. Och arbetslösheten är på väg rakt upp.

Det är i detta läge de rödgröna partierna försöker kopiera de borgerligas framgångsrika recept från den förra valrörelsen. Att det gick hem så att det då räckte till en knappt regeringsskifte var märkligt, även om det fanns en trötthet på socialdemokratin efter många år vid makten. Många lockades nog förra gången av tanken på nya kvastar, utan stora förändringar. Det var ju så Reinfeldts nya moderater presenterade sig den gången. Väljarna vet hur det gick.

Den stora skillnaden inför detta val är att de politiska skiljelinjerna ser ut att bli långt större den här gången.

Ska vi spara oss ur krisen eller satsa? Ska vi acceptera att arbetslösheten stiger i höjden, eller ska vi se till att vi istället får jobb utförda och investeringar gjorda som ändå behöver göras när krisen är över?

Är vi beredda till det för att klara välfärdens kärna även om det innebär framtida skattehöjningar?

Det är kring den sista frågan de borgerliga kommer att lägga all kraft. Talet om skattechock kommer att eka i alla deras tal och skrifter.

Går det att få väljarmajoritet för en politik som säger: Ja, vi höjer skatten om vi måste? En politik som säger: Vi gör det om vi därmed kan rädda ett samhälle där välfärden når alla. Jag tror att det går att få väljarnas stöd för en sån politik.

Mer läsning

Annons