Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I människans fåfänga tjänst

/

Annons

De flesta katter som visades upp vid helgens utställning i Östersund såg väl ut som ... tja, katter i största allmänhet. Med ett undantag. Från början var den så kallade nakenkatten ett resultat av naturliga mutationer, men på grund av sitt annorlunda utseende har den satts i avel. Att den är annorlunda är det inget snack om – katten saknar ju päls! I mina ögon påminner den om ett av kattens favoritbyten, råttan. Eller kanske något förhistoriskt djur. Fast nu håller jag på att gå i samma fälla som katt- utställarna, den här texten skulle inte handla om snygga eller fula katter utan om fenomenet att använda djur som utställnings-objekt.

På förskolan lekte vi med Barbiedockor, vi kammade och klädde upp dem, gjorde dem fina. Dockorna var tillverkade i plast och således inte i stånd att protestera mot skönhetsbehandlingarna. Är det möjligen vuxna som ännu inte har kommit ur barnstadiet som låter använda sina katter som skyltdockor? För detta handlar uteslutande om att tjusa det mänskliga ögat och få bekräftelse på att man som kattägare har gjort ett bra jobb.

Kattutställningar är väl från början ett påfund som importerats från fåfängas vagga, USA. Jänkarna gillar ju även att sminka upp små barn och låta dem paradera på podier inför granskande domare. Barn och djur delar i det här sammanhanget samma utsatthet – de små möjligheterna till självbestämmande.

Man skulle faktiskt kunna säga att katt-utställningar är mer provocerande. Katter är självständiga djur med stor integritet, de vill själva bestämma när de ska tvätta sig. Ett barn har i alla fall möjligheten att genom skrik och obstruktion markera sitt missnöje.

Men hundaveln då? Ja, i jämförelse med katterna har jakten efter ”perfekta” hundraser skapat rena missfoster; hundar vars skallar är för trånga för sina hjärnor eller där nosarna är så intryckta att hundarna kvävs till döds. Så visst, det finns betydligt värre exempel än katterna på helgens utställning. Men man behöver inte alltid ta de värsta exemplen för att påvisa en tokighet. Det räcker med att titta på den lilla nakenkatten. Släpp ut den i det fria några timmar en ljummen höstkväll och den skulle förmodligen frysa ihjäl.

Kattutställarna kan väl sminka upp sig själva och låta missarna stanna hemma.

Kalle Olsson

kalle.olsson@ltz.se

Mer läsning

Annons