Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur lång tid tar det att försonas?

Annons

Sista ronden i dragkampen om EU:s Lissabonfördrag tycks gå till Tjeckiens president Vaclav Klaus. Den nationalistiskt sinnade nyliberalen verkar få det undantag han krävt för att skriva under det fördrag båda kamrarna i Tjeckiens parlament redan undertecknat. Undantaget handlar om den i alla andras ögon obefintliga risken att de sudettyskar som fördrevs efter kriget ska kräva sin egendom åter i form av de hus de då tvingades lämna.

Efter kriget hade tyskarna inga försvarare. Hitler var ansvarig för kriget och även de tyska minoriteterna utanför Hitler-tyskland hade i stor utsträckning trätt i dennes tjänst. Tjeckerna stöder säkerligen sin president i denna sak. Och eftersom ingen annan tycks dela hans oro, är det väl rimligt att han får sitt undantag.

Det bör bli sista gången. Det nya fördraget minskar nämligen möjligheten för enskilda länder att blockera förändringar som alla andra vill ha. Det tror jag är bra. För EU måste kunna fungera även med fler länder än dagens 27.

Värt att notera är att Cypernfrågan som är inne i ett avgörande skede i grunden rymmer samma svåra fråga. Det handlar om äganderätten till de hus många greker tvingades lämna efter den turkiska invasionen 1974. Läget här är inte lika svartvitt som i Tjeckien. För grekiska högernationalister bar ett otvetydigt ansvar för att motsättningarna hårdnade den gången. Det var olyckligt att Cypern togs in i EU innan denna fråga retts ut.

Vi får ändå hoppas att man nu finner en lösning. Med vänstersinnade presidenter i de båda cypriotiska delarna, med en turkisk president som strävar mot Europa och med en nyvald grekisk president i form av Socialdemokraten Giorgios Papandreou, som redan tidigare bidragit till öppningen med Turkiet, finns en unik möjlighet. Må de nu ta denna chans till försoning. SS

Mer läsning

Annons