Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundra dagar som inger hopp

/
  • Barack Obama flankerad av Storbritanniens Gordon Brown och Frankrikes Nicolas Sarkozy.  Foto: scanpix

Annons

Det var en lyssnande, nästan ödmjuk Barack Obama som träffade Europas och världens politiska, ekonomiska och militära ledare i en serie toppmöten före påsken. En attityd som gick hem i ett Europa, grundligt trött på amerikanska storebrorsfasoner. Efter åtta år med Bush, när ignoransen bara överträffades av arrogansen, har USA åter fått en president med huvud.

Obama har lagt om kursen, och är faktiskt på väg att göra skillnad redan innan han suttit 100 dagar. Hans kraftfulla ekonomiska åtgärder i Keynes anda har om inte annat gett det amerikanska folket ökad tro på framtiden. Andelen amerikaner som tror att ekonomin håller på att bli (ännu) sämre har sjunkit från 54 procent innan Obama tillträdde till 34 procent i dag. Och var femte amerikan tror faktiskt att ekonomin är på väg uppåt, mot var tionde i januari. I en ekonomi som i så hög grad styrs av hushållens efterfrågan är det ett gott tecken.

Obamas signaler till omvärlden inger också hopp. Mest intressant är kanske de utspel om kärnvapennedrustning som Obama gjorde under sitt Europabesök: förhandlingar med Ryssland om minskning av kärnvapenarsenalerna, amerikansk ratificering av provstoppsavtalet, ett toppmöte om hur spridningen av nukleärt material ska stoppas med mera. Obama satte målet högt: att befria världen från kärnvapen.

Samtidigt lovar USA:s försvarsminister Robert Gates att se över dyrbara missilprogram och skaffa sig bättre kontroll över upphandlingen av nya vapensystem, som i dag till stor del styrs av industrin. Men något löfte om att stoppa utplaceringen av den nya robotskölden i Europa gav Obama inte, och han hade heller inget att säga om att USA har olika måttstockar för vilka länder som ska tillåtas ha kärnvapen: Israeliska kärnvapen är okej, men iranska kärnvapen skulle hota världen.

Under besöket i Turkiet försäkrade Obama att USA inte är och aldrig kommer att vara i krig med islam, och att den muslimska världen inte ska värderas utifrån vad som brukar kallas ”det globala kriget mot terrorism” (ett begrepp som enligt utrikesminister Hillary Clinton ska utmönstras ur det officiella språkbruket). Samtidigt ökar USA insatserna i Afghanistan, ett krig som större delen av den muslimska världen betraktar som ett krig mot just islam.

Det kommer att ta många år att överbrygga de klyftor som den amerikanska politiken skapat i världen. Men Obama har i alla fall startat en process i rätt riktning.

Mer läsning

Annons