Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hotfullt i kommunen

/

Tidigare i år hotade en kvinna att spränga kommunhuset i Sveg.

Annons

Bara de senaste dagarna har LT berättat om två incidenter där kommunpersonal tvingats tillkalla polis på grund av besökare som uppträtt hotfullt. Som en reaktion på denna typ av händelser har man i Bräckes kommunhus ändrat besöksrutinerna och i Östersund har socialförvaltningen flyttat in i nya lokaler som bland annat rymmer ett säkerhetsrum vid entrén.

Inom de kommunala verksamheterna finns ett flertal yrkesgrupper som mer eller mindre ofta hamnar i hotfulla och obehagliga situationer: lärare, parkeringsvakter, socialsekreterare och politiker är några exempel. Hoten ser inte nödvändigtvis likadana ut, bottnar inte i samma missnöje eller erfarenhet. Vi har en grupp som på grund av missbruk eller psykisk ohälsa förlorat förmågan att uppträda ordnat och civiliserat, en annan grupp som objektivt är att betrakta som vid sina sunda vätskor men som ändå släpper på den mellanmänskliga konvenansen.

När det gäller personer med till exempel missbruksproblem finns det förhoppningsvis en beredskap hos socialtjänstens personal att hantera hotfulla och oväntade situationer. Svårare är det med den andra gruppen. Hur förbereder man sig på att möta en till synes vanlig medborgare som tillfälligt tappat kontakten med markytan? En avslagen bygglovsansökan, ett felaktigt satt betyg, en felprioritering av den politiska ledningen, en allmän desperation över tingens ordning – det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna för människors indignation.

Kanske är det så att vi har fått svårare att inordna oss och acceptera sociala konventioner när alltmer i samhället kommit att handla om att tillfredsställa våra egna begär. Som en konsekvens av den tilltagande individualiseringen flyttas gränsen för vilka friheter vi tar oss i umgänget med andra.

På tonårsprosa heter det att inte ”ta någon skit”; jag vet bäst, kan mest, har rätten på min sida och passar det inte kan du dra åt helvete med valfritt transportmedel. Det är lätt att prata om ouppfostrade ungdomar och enskilda galningar. Men tänk om det är ett i grunden strukturellt problem som ligger bakom den hårdare samtalstonen och de många hoten. Då är det allvarligt, ty då räcker det inte med att installera säkerhetsrum och överfallslarm.

Mer läsning

Annons