Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hellre en socionom med batong

/

Annons

Socionomutbildningen är tre och ett halvt år, polisutbildningen två och ett halvt. Är det socionomerna som läser för länge eller poliserna som studerar för kort tid? Betänker man dessutom att en betydande del av polisutbildningen ägnas åt juridik, taktik, självskydd och vapenhantering återstår inte så mycket tid över till det som socionomerna sedermera blir experter på: socialt arbete.

Problemet är att polisyrket också är ett socialt arbete; ofta tvingas ordningsmakten konfrontera människor som avviker från det normala. Det kan handla om alltifrån komplexa dubbeldiagnoser till simpla språkförbistringar.

Svensk polis tvingas avfyra sina vapen ungefär 25 gånger per år, däremot måste man dagligen agera familjeförhandlare, konflikthanterare och socialarbetare.

I Norge bär polisen bara vapen i speciella situationer, huvudregeln är att gå obeväpnad. Det finns inget som tyder på att norsk polis lever farligare än sina svenska kollegor.

tyvärr har en oproportionellt stor del av polisidentiteten kommit att förknippas med tvångsmedel och fysiska attribut. Kanske kan man här hitta möjliga förklaringar till den rasistiska machokultur som under senare tid bubblat upp till ytan. En manlig polis pratar om att sterilisera en yngling, ett befäl ringer till polishuset och frågar efter ”stationshoran”, två poliser får en amfetaminpåverkad man att spela in en födelsedagshälsning till en kollega som fyller år. Historierna har blivit för många vid det här laget, det går inte bara att prata om enskilda rötägg.

I sin iver att fördöma har politiker och polisledning nästan slagit knut på sig själva, trots att kriminologer flaggat för de här problemen under åtskilliga år. I sin avhandling visar forskaren Rolf Granér att rasistkommentarer är vanligt förekommande i breda lager inom polisen. ”Det handlar inte om några enstaka grodor utan om en mekanisk, grov kategorisering som gör att man ser vissa grupper som brottsbenägna”, säger Rolf Granér (Fokus, 13/2).

När det gäller synen på övervåld visar forskning att polisstudenternas attityd förändras redan under utbildningen – mot slutet är toleransnivån lika hög som hos yrkesverksamma poliser.

Avslöjas fler historier om missförhållanden kommer medborgare, särskilt ungdomar, till slut att uppfatta polisen som en motståndare, någon att vara rädd för.

Men Man förolämpar inte blatten utanför polisbilen om kollegan bredvid också är en blatte. Utjämna därför balansen genom att låta kvinnor och invandrare dominera polishögskolan under några år. Ändra samtidigt tonvikten på utbildningen: istället för en ordningsvakt med batong bör den mentala självbilden vara en socionom med batong.

Då räcker det knappast med två och ett halvt år i skolbänken.

Mer läsning

Annons