Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gilla det eller inte: Kriser är vad som får EU att agera

/

Förra gången – hösten 2008 – var det bankernas dåliga lån som skulle garanteras. Orsaken var att världsekonomin annars skulle stå still.

Annons

Det gick illa nog ändå när kreditgivningen låg nere under lång tid. Utan de massiva statliga garantierna kunde det ha gått riktigt illa.

När det i går blev klang och jubel på världens börser så berodde det på att staters usla lån garanterades av EU och Internationella Valutafonden. Det innebär att garantier som motsvarar vad Grekland redan fått kan användas även av andra pressade ekonomier.

I bästa fall behöver de inte användas. I förra vändan blev det så. Den gigantiska summan 750 miljarder euro, en summa som motsvarar åtta procent av EU:s samlade BNP eller den svenska statsbudgeten två gånger om, verkar ha lugnat penningmarknaderna – i varje fall tills vidare. Till det bidrog också att den Europeiska Centralbanken samtidigt offentliggjortde att man är beredd att stödköpa medlemsländernas statsobligationer i lägen där de inte kan säljas på annat sätt eller bara till räntenivåer som omöjliggör en ekonomisk återhämtning.

Vi lever i en värld där finansmarknaden först måste räddas när den spekulerat fel på den amerikanska fastighetsmarknaden. Det blev ett måste eftersom alternativet var en ekonomisk härdsmälta i världsmåsttstock. När den krisen inte längre är akut ställer samma finansmarknad små stater och i förlängningen hela eurozonen under hårt tryck.

De som säger att lösningen är att fortsätta som förut eftersom regleringar av denna finansmarknad minskar tillväxten underskattar verkligen kostnaderna för kriser som dessa. Men det kan inte förnekas att kriser driver på utvecklingen. De tyska väljarna lovades att euron inte skulle innebära att andra länders skulder skulle garanteras av EU. Nu är vi där. Tyck om det eller inte: kriser får EU att agera.

Mer läsning

Annons