Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

G8-skepsis

Utan en rejäl kraftsamling från USA, Ryssland, Storbritannien och de andra länderna i G8-gruppen kommer de globala utmaningarna att förbli olösta.

Annons

Men bara för att ledarna för världens rikaste länder enats om något, betyder det inte att kakan är bakad. Vid det här laget borde vi till exempel kunna börja se en ljusning för världens fattiga. I skotska Gleneagles 2005 lovade Tony Blair tillsammans med övriga G8-ledare en rejäl offensiv mot världsfattigdomen. Förutom ett tydligt mål fanns också medlen: fördubblat bistånd och en mer rättvis handelsordning. Jag vet inte om det berodde på att Tony Blair försvann, den ekonomiska krisen eller något annat, men med nuvarande tempo är det tveksamt om tidsplanerna från Gleneagles håller.

Därför är det inte så konstigt att G8-gruppen mötts av en viss skepsis när de under några dagar samlats i italienska L’Aquila för överläggningar. Menar ni verkligen vad ni lovar och finns en trovärdig plan för att uppnå löftena?

Den här gången var det inte fattigdom utan klimatförändringar som stod överst på G8:s dagordning. Tidigare i veckan enades gruppen om att hejda världens temperaturökningar till i genomsnitt två grader och i går anslöt sig också de stora utvecklingsländerna till målet.

Det som ändå talar för att vi kommer att få se resultat den här gången är frågans natur. Afrika kan man alltid blunda för. Klimatfrågan, däremot, är åtminstone solidarisk i den meningen att absolut ingen vill nå vad forskarna kallar , ett läge när de mest obehagliga klimatöverraskningar kan hemsöka oss. Detta oavsett om vi bor i Kigali eller Häggsjövik. KO

Mer läsning

Annons