Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fimpat hos kommunen

/

En rökare kostar i snitt sin arbetsgivare 45 000 kronor per år. För landets kommuner innebär det en sammanlagd kostnad på 2,6 miljarder kronor årligen.

Annons

Det är Folkhälsoinstitutet som står bakom matematiken. Dels sänker de återkommande rökpauserna produktionen, dels är rökare sjukare åtta fler dagar per år jämfört med en icke-rökare.

”Ja, men Bertil då, tänk på alla arbetstimmar som han slösar på travtipsen. Och Siv, hon äter ju som en elefant och är slö som en flodhäst”. Visst, det är fler än rökarna som drar ned effektiviteten och bidrar till sjukskrivningstalen. En del ser det säkert som ett påhopp att få sina nikotinvanor ifrågasatta, särskilt som rökning är en rättighet för alla som fyllt myndig.

Ändå är det ganska många kommuner som valt att införa rökförbud under arbetstid (utantaget är lunchen och andra tidsbestämda pauser): i länet har redan Bräckes och Östersunds kommuner fimpat och som LT berättade i går kan Berg vara näst på tur.

Kommunernas förbud ligger i analogi med den allt mer restriktiva synen på rökning. För några decennier sedan itutades medborgarna att och det puffades mest överallt, 1977 kom varningstexterna på cigarettpaketen och 2005 var det färdigbolmat på krogen. Den successiva åtstramningen följer av att rökningens skadeverkningar blivit allt mer uppenbara.

Rökförbud på jobbet handlar inte främst om att spara pengar utan om att få ner ohälsan. För bakom de där 45 000 kronorna per år och rökare ryms en massa tråkiga diagnoser.

KO

Mer läsning

Annons