Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En logisk utveckling

/

Man kan tycka vad man vill om resultatet. Men något alternativ till att de tre oppositionspartierna i Sveriges riksdag skulle bli överens fanns egentligen inte. Det ligger säkert en del i påståendet att den internationella finanskrisen gjort det än nödvändigare men också lättare att komma överens.

Annons
Den gemensamma motviljan mot den borgerliga regeringspolitiken är en annan anledning att enas.
Det går fortfarande att invända att det hade varit mer logiskt att socialdemokraterna hade valt att gå fram i eget majestät inför valet. Väljarna hade sen fått avgöra hur regeringen ska se ut efter valet.
Sen socialdemokraterna och miljöpartiet gjorde sitt utspel om ett tvåpartisamarbete var det alternativet i realiteten lika borta som det tvåpartisamarbete som försvann nästan i samma stund som det presenterades.
Och nu är tre partier överens om att de vill bilda en koalitionsregering efter valet. Men tänker sig att gå till val med varsitt valmanifest, men också med en gemensam regeringsplattform.
Vänsterpartiet har gjort en del viktiga eftergifter för att komma in i samarbetet. De accepterar gällande budgetregler där tidigare stridsfrågor som överskottsmål, budgettak och Riksbankens självständiga ställning ingår.
Till ödets ironi hör väl att det är frågor som före krisen föreföll livsviktiga, men som inte är lika tydligt ristade i sten i akut kris när många länder tillåter sig, eller tvingas till, friheter i form av satsningar som inte skulle ha gått i normala tider.
Men som utgångspunkt är reglerna rimliga och i grunden har de visat sig fungera som ett värn för välfärden genom att statsfinanserna kunnat hållas i god ordning ända sen 90-talskrisen var övervunnen. I och för sig hjälper inga regler i världen om inte regeringarna ser värdet av starka finanser. Men det har både sossar och den nuvarande regeringen gjort. Och värdet av det märks inte minst i den nu akuta krisen där Sverige än så länge klarat sig anständigt.
Vänsterpartiet har därtill närmat sig socialdemokraterna och miljöpartiet i skattefrågan. Det är självfallet svårt att i en akut kris gå fram med krav på höjda skatter och indragen köpkraft. Lika viktigt är det att ha alternativ till de skattesänkningar som är de borgerligas patentlösning i både goda tider och i djupaste kris.
Arbetet mellan partierna ska nu fortsätta i fem arbetsgrupper där en rör jobb och ekonomi, en rör miljön, en rör välfärden, en som ska motverka segregationen rör storstäderna, och en grupp som ska hantera utrikes- och säkerhetspolitiken.
Kommentarerna från de borgerliga och regeringen rör svårigheten för vänsteralliansen att bli överens i konkreta frågor. Och visst ligger djävulen i detaljerna.
Samtidigt är förväntningarna högt ställda. Det parti som får ansvaret för ett misslyckande och därmed hotar en vänsterseger i valet, lär få svårt att försvara sig inför alla som ser som det viktiga att rösta bort den borgerliga regeringen. Därför väntar jag mig nu ett framgångsrikt kompromissande.

Mer läsning

Annons