Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är industrin vi lever av

/
  • Pappers-, massa- och trävaruindustrin är den industribransch som sysselsätter flest utöver de direktanställda i den egna industrin. Men i absoluta tal är fordonsindustrin allra viktigast för sysselsättningen  i en motsvarande jämförelse.   Foto: Scanpix

Annons

Det sägs att industri-Sverige är på väg att försvinna till förmån för ett kunskapssamhälle. Risken för ett postindustriellt samhälle finns. Men då beror det mycket på vilka beslut vi fattar. Tjänstesektorn är mer än någonsin beroende av industrin. Som måste försvaras. Inte minst i en akut kris som dagens.

Tja, det kan väl hända att fordonsindustrin inte klarar sig. Men det är ändå inte på storföretagen utan på småföretagen vi ska klara oss.

Låter ovanstående mening dum? Den är dum. Stendum. Men det är så många liberaler bemöter dagens krisproblem i näringslivet. Turismen kan på sina håll och i begränsade områden få stor betydelse. Men de som kallar industrisamhället för ”det gamla”, tycks tro att vi i Norrland kan leva på något annat än industrin.

Kan vi då leva utan industrin? Jo, det kan vi. Men då blir det på en helt annan levnadsstandard än den vi vant oss vid.

Faktum är att talet om kunskapssamhället är en myt så länge vi tror att det står i motsättning till den industri vi fortfarande lever av. Fast sant är att kunskapsinnehållet i industrin ständigt ökar.

Nu vet arbetaren i skogsmaskinen vilket träd sågen vill ha. Nu är precisionen i den moderna svarven på mikrometern (om det räcker). Givet att operatören kan sitt jobb.

Och de tjänstemän som tidigare jobbade inom de stora företagen, som nu har blivit sina egna, eller anställda i tjänsteföretagen, är – som kollektiv – lika beroende av storföretagen som någonsin.

Sant är att tjänsteföretagen genom att storkoncernerna gjort sig av med kringverksamheter öppnat för att servicefunktioner kan få intäkter från annat håll.

Men beroendet av storbolagen består. Det kan vilken skogsmaskinentreprenör som helst gå i god för.

Den akuta krisen i fordonsindustrin har, misstänker jag, pressat fram en gemensam rapport från arbetsgivarorganisationen Almega och tjänstemannafacket Unionen om hur samspelet mellan industrin och den privata tjänstesektorn egentligen ser ut.

Resultatet är intressant. De finner att gränsen mellan sektorerna suddas ut.

Avindustrialiseringen är en myt! Den kunskapsintensiva delen av de tjänster industrin behöver ökar. Och fordonsindustrin – trea efter vår egen pappers-, massa- och trävaruindustri när det gäller att per direktanställning skapa sysselsättning i underleverantörleden – tillhör de allra viktigaste för tjänstesektorn. I absoluta tal är fordonsindustrin allra viktigast.

För 30 år sen skapade varje industrijobb ytterligare 0,23 procent arbetstillfällen. Nu är siffran 0,64. Det innebär att varje sysselsättningsökning i industrin ger 90 procent mer i tjänstesektorn än för 30 år sen. Och vice versa.

Industrin behöver ett gott näringslivsklimat. För jobbens skull.

Mer läsning

Annons