Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Clegg nästa fixstjärna?

/

Även politiken har sina fixstjärnor. De kommer och går, men trenden består.

Annons

Delvis lär det väl bero på den motsättning som är central i den politiska dramaturgin: dragkampen mellan två eller flera makthavare. Och i takt med att meningsskillnaderna i sakfrågorna alltmer suddas ut tycks intresset för politikerna som personer bli mer intressant. Om den ena politikern utmålas som ”slö” i en debatt kan man vara säker på att motståndaren beskrivs som ”fräsch”.

Exemplen är otaliga. När Fredrik Reinfeldt ställdes mot Göran Persson i valrörelsen 2006 uppfattades Moderatledaren som en ”pigg” uppstickare med nya svar på gamla frågor, medan Persson var hopplöst ”sönderregerad”. Barack Obamas valslogan Change blev nästan övertydlig när man tänker på de åtta långa år som George W Bush satt parkerad i Vita huset.

Nu ser vi kanske något liknande hända i Storbritannien. Den sjätte maj går britterna till val. Eftersom landets valsystem bygger på majoritetsval i enmansvalkretsar, står normalt striden mellan de dominerande partierna, Labour och Tories. Men Nick Clegg, ledare för Liberaldemokraterna, kan vara på väg att bryta de stora drakarnas hegemoni. När partiledarna för de tre största partierna möttes i en tv-duell häromveckan (faktiskt den första tv-sända valdebatten någonsin i Storbritannien) var Clegg den klart lysande stjärnan.

Från sin underdogposition attackerade han premiärminister Brown och huvudutmanaren Cameron vilka kom att framstå som två fossiler; trötta på makten, ansvaret och varandra. ”Ju mer de här två attackerar varandra, desto mer påminner de om varandra”, dundrade Clegg.

Håll koll på det brittiska valet, det kommer att bli intressant.

Mer läsning

Annons