Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bolånets plats i evolutionen och glöm inte post-op-mackan

/

Annons

Nya besked från Riksbanken: reporäntan ner en halv procentenhet till 0,5 procent. Tar fram miniräknaren, bara för att retas med mig själv, i det här hushållet är räntan nämligen bunden. Och lika glad är jag för det!

Vid den förra stora krisen, i början av 90-talet, tittade jag på Turtles och trodde att världen började och slutade med villakvarteret i Odensala. Men inne i hjärnbarken finns skräckhistorierna lagrade om bolånare som lyckades övertala sin banker att binda räntan vid 18 procent. Sånt sätter sina spår, åtminstone i vissa av oss.

Rörlig istället för bunden ränta, det skulle inte göra så stor skillnad. Köper jag fem-sex sushilådor mindre varje månad går det ganska jämnt ut. Mellan bomarknaden i Jämtland och Östermalm skiljer det 60 mil och några miljoner. Tack och lov för det.

Lånehetsen, ja det är verkligen en hets, kan inte vara bra för oss. När Lasse Berg, författaren till ”Gryning över Kalahari”, en bok om människans tillkomst, spårar vårt evolutionära ursprung nämner han ingenting om bolån.

Rörlig eller fast ränta var inget som den högresta och intelligenta utlöparen till de afrikanska människoaporna behövde fundera över när den slängde käft och lapade sol längs Tanzanias stränder. De behövde förvisso inte heller försöka tyda hopplösa elräkningar eller lösa den grundläggande frågan vilken färg på byxorna som bäst passar till den vita skjortan.

Våra liv levs i två parallella världar, det ena livet är inte alltför olikt vardagen så som den såg ut för två miljoner år sedan. Vi äter, skiter, sover och förökar oss. I det andra livet ska vi försöka förutspå såna saker som när nästa svängning i ekonomin inträffar och vilka effekter det möjligen eventuellt kanske får för hushållsekonomin.

Någon gång kommer människan att vara borta från den här planeten. Och blir det inte en komet som tar kål på oss så kommer det att bli stressen inför det imaginära, abstrakta och totalt ointressanta. Typ bolånet.

I höst börjar SVT att sända ”Fallet”, en dramaserie som skildrar några av 2000-talets mest uppmärksammade kriminalfall, däribland skotten i Rödeby och Hagamannen. Redan nu kan man se rubrikerna framför sig: ”SVT river upp gamla sår”, ”Var finns empatin?”.

En av de bästa och mest intressanta tv-dramer jag har sett var filmatiseringen av Gellert Tamas bok ”Lasermannen – en berättelse om Sverige”. Även den producerades av SVT och det är inte en oviktig notering i sammanhanget. För de reklam-finansierade kanalerna är det lika viktigt att charma annonsörer som tittare. Nio gånger av tio innebär det walk over för kvaliteten.

SVT brukar göra ett bra jobb och förresten får inte konsten blunda inför samhällets hårda och omänskliga sidor.

I dag beslutar landstingsfullmäktige om de omfattande sparbeting som väntar sjukvården. Ett tips till patienter som kan vara fikasugna efter operationen –  ta med egen macka och termos!

Kalle Olsson

kalle.olsson@ltz.se

Mer läsning

Annons