Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bara kriget består

/

Krig motiveras allt oftare med god vilja. Alltid ska någon god sak räddas. Problemet i Afghanistan är väl att motiveringarna skiftat.

Annons

Bara kriget består. Nog kan Sverige bidra till Afghanistan bättre än med den trupp som nu ska förstärkas för sitt eget skydd.

Natos nye generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen säger att torsdagens val i Afghanistan blev en stor säkerhetsmässig framgång. Då talar vi om ett val där 23 människor dödats i 135 attentat. Mot detta kan förstås alltid hävdas att valen inte hade gått att arrangera utan Nato. Att valet inte liknar våra val, etnisk tillhörighet går före allt annat, förändrar inte detta faktum.

Detta får för många i dag motivera stödet till fortsatt utländsk närvaro även om många afghaner ser det som en utländsk ockupation. Många stöder det trots att civila afghaner ständigt dödats och dödas under amerikanska flygbombningar

Tidigare fanns andra motiveringar. Gripandet av al-Qaida var den första. Och kriget inleddes i enlighet med folkrätten och med stöd i FN.Kvinnoförtrycket var ett annat argument, knarkodlingarna har blivit ett tredje, trots att det expanderat kraftigt efter bombkriget 2001.

Frågan är bara om krig är lösningen. Och även den som svarar ja på den frågan för att alternativet också är obehagligt, bör fråga sig vilka som bäst för detta krig.

USA lär inte dra sig ur. Deras truppförstärkningar under Obama har i alla fall utlovats att förenas med stöd till civila hjälpinsatser.

Vad betyder då det för vår del? Jag tror att Sverige i dag kan ge större bidrag till Afghanistan på andra sätt än med en trupp som anges behöva förstärkning för att den i dag knappt klarar att skydda sig själv. Jag ska inte ironisera för mycket. Våra soldater ska ha bästa skydd så länge de är där. Frågan är: bör de vara kvar?

I torsdagens DN skrev frilansjournalisten Lennart Berggren en tänkvärd artikel om utvecklingen i Afghanistan efter 2001. Då fanns en enorm framtidstro. Nu skulle landet byggas upp, men, skriver han, USA sökte i jakten på al-Qaida i stället stöd hos krigsherrarna som droghandeln gav förstärkt makt.Berggren menar att den årliga miljard den svenska militära insatsen kostar har gett få förbättringar i det område man befinner sig i.

Han anser att det vore betydligt bättre och billigare att i stället bygga upp professionella och välbetalda afghanska säkerhetsstyrkor. I dag har dessa inte råd till annat än att låta sig köpas till annat, som droghandel och att lägga ut vägbomber. Han tror också på förhandlingar med mer moderata talibanledare som ett sätt att isolera de militanta krafterna. Det är ju något Afghanistans president och förväntade valsegrare Hamid Karzai länge förordat, och som också Nato nu talar om.

Efter 30 år av krig är många fredliga vägar stängda. Men det är väl snart bara svenska liberala redaktörer som inte begriper värdet av förhandlingar.

Mer läsning

Annons