Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Asylpolitik utan viktiga svar

/

Förra året avgjordes 33 845 asylärenden varav 21 742 slutade med avslag. Så här ser det ut varje år, tusentals människor från världens alla hörn nekas asyl.

Annons

Det är en grannlaga uppgift att avgöra vem som ska få stanna och vem som måste lämna.

Många gånger har vi förfasats över beslut som alldeles uppenbart gått i klinch med det sunda förnuftet; fallen med ungdomar och sjuka som skickats tillbaka till en osäker framtid har skapat starka olustkänslor. Att det ofta är fråga om svåra avväganden blir inte minst tydligt med skrivelsen i utlänningslagen om ”synnerligen ömmande omständigheter” som kan åberopas som grund för uppe-hållstillstånd.

Hur kontrollerar vi då att Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas bedömningar verkligen är riktiga? Räcker det att säga att man tolkat lagen efter bästa förmåga? Nej, asylpolitiken är inte vilket område som helst, ett felaktigt beslut kan få katastrofala följder: förföljelse eller i värsta fall döden.

Finns det någon möjlighet att följa upp asylsökande som fått avslag och återvänt till sina hemländer? Frågan är intressant, men inte enkel. Tanken att svensk myndighetspersonal ska klampa runt på andra länders territorium för att undersöka några av deras medborgares levnadsvillkor är precis så svårt som det låter.

Försök till exempel övertyga Eritreas president Isaias Afwerki att svenska representanter ska få intervjua eritreaner som nekats asyl. Presidenten, eller rättare sagt diktatorn, har inte mycket positivt att säga om Sverige efter kampanjen för den svenske journalisten Dawit Isaak som sitter fängslad i eritreanskt fängelse. Och vem ska följa upp hemskickade afghaners situation, den svenska Isafstyrkan?

Frågan kvarstår dock, hur kontrollerar vi asylpolitikens konsekvenser? Går det genom exempelvis FN att genomföra en oberoende granskning av ett större antal individer? Eller ska vi bara acceptera att Migrationsverket ibland ställs inför svåra beslut och att det emellanåt blir fel? Det är en provocerande inställning. Juridiken kan inte ha rätt om verkligheten säger att det blev fel.

Varje asylsökande prövas individuellt. Det går alltså inte att hänvisa till att situationen i ett land utvecklats i en positiv riktning, det är situationen för den person som nekats asyl som är intressant.

Att migrationsminister Tobias Billström (M) är kallsinnig till tanken att undersöka resultatet av den svenska asylpolitiken på plats och ställe är inte så konstigt – det skulle nämligen bli en pinsam vidräkning mot ett land där ansvariga politiker hukar sig bakom paragraferna när verkligheten blir för jobbig att hantera.

Foto: Scanpix

Mer läsning

Annons