Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agerar senfärdigt och svagt

/

Höstens finanskris utlöstes av oredan på finansmarknaden och den spekulationsbubbla som sprack med en smäll. Den nya finanskris vi ser framför oss beror på att hela ekonomin hamnat i olag.

Annons

 Det gäller att världens ledere agerar kraftfullt och i tid för att det inte ska leda till depression. I Sverige gäller det att agera snabbt för att inte arbetslösheten ska bita sig fast. Men regeringen agerar senfärdigt och svagt.

Faktum är att det inte ens går att förstå varför de gör som de gör. Näringsliv och opposition såg omedelbart behovet av ett snabbt agerande. Till sist kom ett bankpaket på frivillig basis, som bankerna avvisade. Kapitalmarknaden fungerar fortfarande inte godtagbart.

Lyckligtvis valde i stället riksbanken att agera kraftfullt.

Efter månader av tjat kom ett bilpaket, som när det väl presenterats visade sig bestå av EU-pengar där Sverige inte alls kunde räkna med den andel regeringen utlovat. Regeringen väljer i stället att hänvisa till den budget som las i höstas innan krisen blev akut. Det som skulle duga i normal konjunktur ska räcka till också i akut kris!

Sen kom ett paket med extrapengar till arbetsförmedlingen som förstås inte på långa vägar motsvarar vad man tidigare dragit från den. Detta konkretiserades i går, liksom anslag till nya företagsstöd, men det enda nya i går var rätten för företagen att skjuta två månader på skatteinbetalningarna, vilket kan vara nog så viktigt när bankerna ännu inte fungerar som de ska.

I kommuner och landsting skriker politiker av alla kulörer efter pengar som kan kompensera snabbt minskande skatteintäkter och ökande socialbidrag. Stora utbildningssatsningar behövs om inte arbetslösheten ska bita sig fast.

Men Borg låter sig släpas fram. Kanske i vårbudgeten säger han nu. Detta sker i ett ekonomiskt läge där han själv i EU-kretsen talat om hur problemen i den reala ekonomin kan slå tillbaka på finanssektorn i form av stora kreditförluster.

I Tyskland presenterades i veckan ett stort paket och i Storbritannien har ännu en akut bankräddningsaktion genomförts. Och Sverige har satsat på Island och i Lettland på grund av svenska bankers äventyr. Är det något vi borde ha lärt oss av den stora börskraschen 1929 är att den inte får tillåtas att övergå i depression.

Galbraith (som jag skriver om i spalten härintill) menar ursäktande att det är skillnad på att inte göra tillräckligt mycket i positiv riktning och att, som då, göra mycket i negativ riktning. Men vi kan inte nöja oss med för lite. Risken med det är betydligt större än med att göra mer i form av stimulanser.

Mer läsning

Annons