Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem ska betala vad bra livsmedel kostar?

Annons

De senaste 40 åren har radikalt förändrat förutsättningarna för den svenska bonden, inte minst ekonomiskt. Hälften så många bönder producerar lika mycket som det gjordes på 1970-talet, fast i reala pengar till halva priset. Samtidigt har värdet av de livsmedel vi handlar i butikerna ökat med 40 procent.

Effektiviseringen inom jordbruket är inte märklig i sig. De flesta branscher har genomgått liknande processer för att vara konkurrenskraftiga. De som köper våra varor vill naturligtvis inte betala mer än nödvändigt. Det är dock intressant att konstatera att samtidigt som värdet i butik ökar, lägger svensken ner allt mindre del av sin disponibla inkomst på livsmedel. I dag är den andelen nere på mindre än 13 procent. Kan till exempel jämföras med att vi avsätter 18 procent på fritid och kultur.

Hur hänger det här ihop? Ekonomiskt har svensken har under de senaste 40 åren fått det mycket bättre. När våra grundläggande behov tillgodosetts, tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen har vi mer pengar kvar. Samtidigt har våra matvanor förändrats radikalt. I dagens livsmedelsaffär finns massor av produkter som inte ens existerade 1970, vi äter mer halvfabrikat och vi odlar mindre själva. Dessutom kastar vi mer mat.

De svenska böndernas problem beror inte på att det ekonomiska välståndet förändrat våra konsumtionsvanor. Problemet är att vi i dag är verksamma på en mycket större, global spelplan där inte alla spelar efter samma regler.

Sverige ligger där det ligger. Klimatet påverkar vad vi kan odla och hur vi bygger. Hos oss kan korna t ill exempel beta tre månader om året, på Irland nio. Detta har naturligtvis ekonomisk betydelse och gör oss mer beroende av insatsvaror. I stället för att kompensera för dessa klimatgivna nackdelar har Sverige valt att beskatta den diesel, gödsel och elektricitet som används för livsmedelsproduktion totalt sett hårdare än något annat land i Europa. Till detta kommer Europas hårdaste djurskyddslagstiftning. Naturligtvis vill vi att djuren ska ha det bra, men det är inte av elakhet som andra länder har ett annat sätt att se på djurvälfärd, utan för att man vet att det innebär dyrare mat. Detta samtidigt som vi ur ett miljömässigt, globalt perspektiv har extremt goda förutsättningar för jordbruk, bra jord, lite markförstöring, lite miljöproblem och framförallt gott om framtidens stora bristvara, vatten.

Nu senast är det grisnäringen som kommit i kläm. I den tyska dioxinskandalens spår dumpas tyskt griskött i Sverige. När andra länder inför importstopp för tyskt kött, tackar Sverige och tar emot. Konsekvensen blir att priset till den svenske grisbonden omedelbart sjunker. Avräkningspriset ligger i dag 5 6 kronor lägre per kg än produktionskostnaden. Detta är i längden naturligtvis ohållbart.

Vi börjar närma oss vägs ände. Svenskt jordbruk är inget självändamål, men vi måste göra medvetna val. Spelar det någon roll vad vi äter? Är lågt matpris viktigare än djuromsorg? Har det öppna landskapet något värde? Har vi ett globalt klimatansvar att i en allt folkrikare värld producera mat där de naturliga förutsättningarna finns?

Och vi måste svara på frågan – vem ska betala?

Konsumenten genom att välja rätt? Snacka är lätt, men i butiken styr plånboken.

Handlarna genom minskade vinstmarginaler? Låter osannolikt.

Staten? Ska vi se djuromsorg, självförsörjningsgrad, globalt ansvar och livsmedelssäkerhet som kollektiva nyttigheter som ska betalas via skattsedeln? Känns omodernt, men vad är alternativet?

Vi har under en lång rad av år sett en utveckling där den billiga maten gjort det möjligt att konsumera nya elektronikprylar, köpa dyrare bilar och göra fler utlandsresor. Vill vi ha god djuromsorg, säkra livsmedel, öppna landskap och ett hållbart klimat måste någon betala för detta. Det finns inga gratisluncher ens i matlandet Sverige.

Håkan Nilsson

Ordförande LRF Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons