Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämten – en blodig historia

/

Många av tidigare utgåvor av ”Jämten” har innehållit många bra artiklar och bilder och blandat innehåll, men tyvärr inte den senaste.

Annons

Jag satte mig ner för att njuta av fina artiklar och bilder, men efter en kort stund kastade jag boken ifrån mig. Den motsvarade inte alls mina förväntningar. Nittiofem procent av innehållet handlar om älgar. Fastän jag som djurvän tycker om alla djur, både vilda och tama, blev bokens innehåll för mastigt. Sedan tycker jag också att blodiga slaktbilder och många bilder av döda älgar kunde man besparat läsarna. Måste man fylla en hel kulturbok med berättelser om och slakt av en viss djurart? Det kan man fråga sig.

Särskilt när boken utkommer strax före jul borde en kulturskrift som denna innehålla fina, snälla och trevliga bilder och berättelser som speglar kulturlivet ute i länet.

I bokens i övrigt magra innehåll finns mycket annat att önska. Framsidans bild kunde man bytt ut mot en finare älgbild. En boks framsida betyder mycket för försäljningen. Det finns flera bra bilder i boken att välja på, om man nu måste ha en älgbild!

Artikeln ”Året som gick” är den fattigaste innehållsmässigt jag någonsin sett. På tre sidor har man i sju pyttesmå notiser om 6–10 raders storlek vardera tagit upp vad som hänt i staden och i länet under året. Då kan även noteras att i dessa sidor liksom i övriga sidor i boken finns väldigt gott om utrymme att skriva på. Varierat, sakligt och lättläst innehåll betyder mycket. Men det ska inte vara massor av vetenskapliga fakta och tekniska redogörelser. Det är ointressant för gemene man att ta del av. Det träffar ut läsaren och blir därför oläst.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons