Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vindkraft – en chans för länet

I Sverige uppgår den totala elproduktionen till 145 TWh per år. I dag står vindkraften för 2 TWh, men regeringens planeringsmål är en utbyggnad till 30 TWh senast år 2020.

Annons

För att kunna nå detta mål måste utbyggnaden ske i snabb takt under de närmaste åren.

I Jämtland med sina stora vindresurser finns det goda förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft. Det är också en ypperlig chans till stora investeringar i länet. Enligt Sveriges Byggindustriers beräkningar innebär det investeringar om 10-tals miljarder kronor och i genomsnitt 500 årsarbeten under en 10-årsperiod.

I debatten om vindkraft framförs allt som oftast känslomässiga argument och de samhällsekonomiska kommer sällan upp på bordet.

Vindkraftverk kan byggas snabbare än många andra typer av energianläggningar. Vidare har ingen annan klimatneutral elproduktionsteknik tekniska möjligheter att tillföra tiotals TWh före år 2020. Den regionala dimensionen ska heller inte förbises.

En utbyggnad av vindkraft medför att investeringar kommer till stånd i kommuner som annars inte får så stor del av investeringskakan.

Vi är medvetna om att vindkraftverk kan skada arter och biotoper om de byggs på fel plats, men är övertygade om att detta kan undvikas med en genomtänkt placeringsstrategi.

Låt oss utgå från ett typiskt vindkraftsprojekt för att exemplifiera. 10 stycken vindkraftverk á 2,5 MW ska byggas; en investering om 400 miljoner kronor. För att genomföra detta krävs stora arbetsinsatser från många olika yrkesgrupper.

I projektet måste såväl ingenjörer, kranförare, konsulter som väg- och fundamentsbyggare, montörer och elnätsarbetare involveras.

Uppskattningsvis krävs 10 personer i planeringsfasen och ytterligare 50 personer i byggnationsfasen under en 6–9-månadersperiod. Dessutom behövs 1 à 2 personer för planerad service och underhåll av vindkraftverken samt personal på lokala betongstationer för produktion av betong till vägar som byggs till vindkraftverken. Därtill ska spin-off effekterna adderas som är betydande men svåra att exakt mäta.

De orter som är belägna runtom vindkraftverken får del av en så kallad bygdepeng. För 10 vindkraftverk motsvarar denna ca 500 000 kronor per år. Sett över hela livslängden – cirka 25 år – rör det sig om betydande belopp som gagnar det jämtländska näringslivet.

Summa summarum kan vi konstatera att en utbyggnad av vindkraften är och kommer att bli viktig för såväl sysselsättningsutveckling som för att trygga den framtida energiförsörjningen. Sveriges Byggindustrier stödjer därför en utbyggnad av vindkraften i Jämtland.

Staffan Sjömark

Chef Sveriges Byggindustrier, BI, Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons