Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

USA behöver FN - FN behöver USA

Annons
De kyliga relationerna mellan USA och FN har löpt som en röd tråd under de åtta år som George W Bush varit amerikansk president. Mannen från vidderna i Texas har visat att han inte har varit intresserad av att stärka banden med omvärlden.
Tydligast har det kommit till uttryck i det amerikanska agerandet i Irak, men också på andra områden har USA valt att distansera sig.
Det gäller bland annat arbetet mot klimatförändringarna, nedrustningsarbetet, Internationella brottmålsdomstolen och konventionen om barnens rättigheter. Det minskade amerikanska stödet till FN:s befolkningsfond och motståndet mot arbete för sexuell och reproduktiv hälsa får konsekvenser för tusentals kvinnor.
Allt är dock inte nattsvart. Tillsammans med Indien och en rad andra länder har USA startat FN:s demokratifond som konkret stödjer lovvärda projekt i fattiga länder.
USA har också drivit på reformarbetet i FN-högkvarteret och ställt krav på det nya rådet för mänskliga rättigheter. I USA finns också en bred rörelse för större engagemang i Darfur-konflikten i Sudan, en kris som under lång tid har fått fortgå utan att omvärlden har agerat tillräckligt.
När den förre amerikanske FN-ambassadören John Bolton förra året efterträddes av Zalmay Khalilzad, med bakgrund i Afghanistan, innebar det en normalisering av relationerna mellan supermakten och världsorganisationen.
Den pågående finanskrisen, de återkommande miljökatastroferna och de många väpnade konflikterna är utmaningar som inget land kan hantera ensamt.
En ny amerikansk president och en ny administration måste sända tydliga signaler om att man vill stärka samarbetet med omvärlden.
Arbetet för internationell fred och säkerhet måste i högre grad bygga på gemensam beredskap att delta, ett tydligt ledarskap för FN och respekt för folkrätten.
Övergrepp i fångläger och svartlistningen av terrormisstänkta måste upphöra och rättssäkerheten i kampen mot den internationella terrorismen måste stärkas.
Exemplet Afghanistan visar med all önskvärd tydlighet behovet av långsiktighet, samfällt agerande och en avvägning mellan militära och civila och kort- och långsiktiga hjälpinsatser.
USA var ett av de länder som la grunden för Förenta Nationerna. Också i USA finns en folklig FN-rörelse som förespråkar samverkan över nationsgränserna.
Det amerikanska FN-förbundet har bett de två presidentkandidaterna att ge sin syn på FN. Barack Obama, som hittills är den ende som har svarat, talar om just de historiska banden mellan USA och FN.
Sveriges förre FN-ambassadör Pierre Schori riktar i sin bok "Draksåddens år" skarp kritik mot det amerikanska agerandet i världsorganisationen, men kommer ändå till slutsatsen att USA behöver FN och FN behöver USA.
Låt oss hoppas att den insikten finns också i nästa amerikanska regering oavsett vilken kandidat som står som segrare i tisdagens presidentval.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons