Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stoppa försvarsministerns miljardaffärer

/

Försvarsminister Sten Tolgfors har spenderbyxorna på.

Annons

Han vill göra miljardaffärer och köpa helikoptrar (DN 10 april) och ubåtar (SvD 12 april). De officiella motiven ser inte orimliga ut vid en första anblick. Helikoptrarna skall stödja våra pojkar och flickor i Afghanistan (en halv bataljon). Ubåtarna skall stabilisera läget i Östersjön, ett på senare tid alltmer aktuellt behov.

Men närmare besett utgår inte Tolgfors kostnadskrävande förslag från några logiska överväganden om våra reella försvarsbehov. De är utslag av en utveckling som kan betecknas som en ”malström”. En sådan börjar med en till synes oskyldig åtgärd, som emellertid i sig bär fröet till en serie svårstyrda och svårkontrollerade följdåtgärder. (Johan Tunberger i ”Strategi för det oväntade” år 2002)

År 1998 var dåvarande ÖB Owe Wiktorin och finansminister Erik Åsbrink inbegripna i en bitter fejd om hur försvarsanslagen skulle beräknas. ”Regeringen stjäl försvarets pengar” (Wiktorin i DN 3 december 1998)

Givetvis förlorade ÖB.

Men han tog revansch.

Han hade 1998 en klar uppgift att genomföra 1996 års försvarsbeslut, som Försvarsmakten hade lämnat underlag till. Men nu vägrade han att göra detta, av ekonomiska skäl. Försvaret måste ominriktas från ett armébetonat invasionsförsvar till ett flygvapendominerat ”insatsförsvar”. Många fann detta rimligt – ”den ryska björnen hade ju tappat bettet.”

I själva verket startade Wiktorin en ”malström” som kom att innehålla bland annat följande turbulenta virvlar i försvarsmaktens utveckling under de senaste tio åren:

Det territoriella försvaret samt det beprövade totalförsvaret skrotades.

Markstridskrafterna reducerades till en expeditionskår för utlandstjänst och deras grundorganisation skars ned drastiskt.

Insatserna i Afghanistan blev en egen ”malström” som virvlade upp de svenska insatserna från 45 man år 2002 – tillfälligt – till det tiodubbla i dag. Soldater bundna i ett krig utan utsikt till seger.

Värnplikten skrotas år 2009 och ersätts av frivillig rekrytering, vilket gör att läget på arbetsmarknaden blir styrande, inte försvarsbehovet.

Tolgfors gör ett ödesmättat språng ut i det okända, som ändock uppskattas av särintressen inom försvarsmakten.

Tolgfors gör sig till garant för en utveckling som gör att det svenska försvaret skall köpa materiel av högsta stormaktskvalitet. Det uppskattas av försvarsindustrin. Att tillverka och sälja sådan materiel är lönsamt.

Men frågan är om det motsvarar svenska försvarsbehovet.

Stoppa Tolgfors och den utveckling av försvaret till en stat i staten, som främjar egna särintressen. Det kräver att politikerna låter göra en grundlig utredning om vad som är Sveriges verkliga försvarsbehov och att de vågar ta strid med särinressena.

Carl Björeman

Generallöjtnant

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons