Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Satsa på järnvägen över kölen!

/

I dag träffas infrastrukturminister Åsa Thorstensson och hennes norska kollega Liv Signe Navarsete i Trondheim.

Annons

Jämtlandscentern har arbetat länge för att få till stånd mötet men det har varit svårt att koordinera almanackorna. Jag har också skrivit flera brev till norske statsministern Stoltenberg. Under många år har vi jobbat målmedvetet för att förbättra kommunikationen över Kölen. Delar av norska Skalstugevägen byggdes om tack vare att jämtländska centerriksdagsmän uppvaktade norske statsministern Per Borten 1971. Som kuriosa kan nämnas att vi jämtar hade fokus på att lösa järnvägsproblem redan på 1880-talet. Järnvägen mellan Trångsviken och Trondheim färdigställdes och togs i drift redan innan banan var byggd mellan Trångsviken och Östersund.
Nu är det elektrifiering av Meråkerbanan som gäller. Att kunna använda järnvägen rationellt gagnar båda sidor: Vi i Jämtland får ett miljösmart sätt att nå närmare och isfria hamnar, och Tröndelag får mer gods till sina planerade och nyutbyggda hamnar.
Elektrifieringen av Meråkerbanan bör samordnas med den planerade sträckan från Trondheim till Steinkjer. I den nyligen antagna norska nationella transportplanen finns förstärkning och elektrifiering av sträckan Trondheim-Steinkjer med. Där har arbetet redan startat genom tunnelbygget i Hell. Samtidigt nämns elektrifiering först i slutet av planperioden. Det är av största vikt att detta tidigareläggs och att även Meråkerbanan inkluderas. Norska beslutsfattare har förmodligen inte insett den potential för bättre nyttjande av norsk infrastruktur och fler norska arbetstillfällen som en ökning av godsmängden via Meråkerbanan innebär. Den norska analysen är bristfällig.
I ett gränsöverskridande samarbete måste båda parter bjuda till. Med sig i bagaget har Åsa Thorstensson en rad åtgärder som svensk sida redan utfört: Nytt signalsystem, helsvetsad räls etcetera. 
En bra järnvägsförbindelse över Kölen gagnar flera områden. Den skulle minska trycket i södra Sverige där spårtillgänglighet upplevs som allt mer begränsad, och möjliggöra snabbtåg på sträckan Trondheim  Östersund  Stockholm. Då blir Atlantbanan verklighet.
Upprustningen av Meråkerbanan innebär att mer godstrafik till och från nordliga delar av Norge kan gå via järnväg. Det är nödvändigt både med hänsyn till miljön och till slitaget på svenska landsvägar. Faktum är att stora mängder norskt gods går på lastbil via Sverige eftersom den norska järnvägen inte är elektrifierad och har stora brister norr om Trondheim. I det sammanhanget får även Inlandsbanan och den nya terminalen i Brunflo strategisk betydelse.  
För att öka regionens konkurrenskraft räcker det inte med fysiska kommunikationer. Vi måste också ta bort hinder för utväxling av varor och tjänster. Svenska regeringen har ändrat transportstödet så att det nu även gäller på norsk mark fram till utskeppningshamn. Men vi måste också underlätta för människor att arbetspendla över gränsen. Därför jobbar vi för att bilda ett pilotområde i Frostviken, Hotagen, Lierne och Röyrvik.
Det är viktigt att det nu tas beslut så att västra Jämtland kommer närmare den expansiva Trondheimsregionen, liksom Trondheim kommer närmare Åre, vilket har väsentlig betydelse för jämtländsk turism och skapar nya möjligheter för jämtar att få tillgång till kultur, sjukvård och utbildning.
Järnvägen är ett miljöriktigt, effektivt och modernt transportsätt. Nu måste den norska regeringen, liksom den svenska, prioritera infrastruktursatsningar som skapar utveckling och tillväxt. Meråkerbanan gör det.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons