Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Såren i fjällmiljön går inte att läka

/

Som de flesta numera känner till pågår ett av de större byggnadsarbetena i länet i form av kraftledningsbygget i Västjämtland, från Järpströmmen och med slutmålet Nea på den norska sidan om riksgränsen.

Annons

Ett riktigt skandalbygge där man kört på ofrusen mark med mängder av tunga maskiner och dessutom grävt och sprängt i känslig fjällnatur, som dessutom är klassad som Natura 2000. De geologiska undersökningarna av berggrundens kvalité har ej heller varit tillräckliga. Det finns mycket mera att anmärka på men jag stannar vid dessa exempel.

Byggherre är Svenska Kraftnät och man kan sålunda konstatera att när nationella eller internationella intressen skall tillgodoses gäller uppenbarligen inte samma regler som för andra. Detta projekt kan definitivt inte vara någon fjäder i hatten för dess generaldirektör Mikael Odenberg.

Man kan fråga sig vad Länsstyrelsen gjort i frågan. Myndigheten är som bekant statens förlängda arm. Uppenbarligen har man stoppat huvudet i sanden och  därmed varken hört eller sett något. Den enda jag sett som satt press på nämnda myndighet är Per Åsling (C) där han i dess styrelse ställt ett antal obekväma frågor. Det är nu upp till landshövding Britt Bohlin och hennes handläggare att ge svar på tal.

Till yttermera visso har projektets kostnad fördubblats under resans gång och ska betalas av oss elkonsumenter. Ett icke oviktigt konstaterande kan tilläggas.

Vid en fjällvandring under senhösten med utgångspunkt Rundhögen gick vi leden mot Ulvåtjärn. Efter Enan kom man upp på fjället där den nya kraftledningen drar fram. Såren i naturen var ingen munter syn. Jag kollade av området extra noga. Att dessa sår skall läka på ett par decennier är nog ett önsketänkande. Snarare behövs en ny inlandsis och dess avsmältning för att landskapet skall kunna återställas.

Vid ett besök i somras vid norska turiststationen Stor-erikvollen kunde ses att man vid ledningsbygget på denna sida om gränsen använde sig mycket mera av helikoptertransporter av material vilket minimerat skadorna på fjället. 

Till kommande sommar planerar undertecknad att vandra från Rundhögen via leden mot Blåhammaren. Efter Enan följs den gamla kraftledningsgatan till svensk/norska gränsen. Här har jag gått flera gånger och vet vilken känslig och vacker fjällvärld som finns. Den gamla kraftledningen har smält väl in i naturen och ej åstadkommit några större skador. Vid kommande vandring får man anledning att se vad kraftverksbyggarna åstadkommit. Projektet är ju också kraftigt försenat och blir klart tidigast under 2010. Det skall bli intressant att se hur man kommer att slutföra arbetet under vintern och våren. Något borde man ha lärt av hittills gjorda misstag eller kommer man att tuta och köra på som om ingenting hänt. Framtiden får utvisa svaret!

Rolf G. Swedbergh (C)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons