Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ragunda kommun sitter i en rävsax

/
  • Vattenkraftsåterbäring framstår också som regelverksvidrigt och gör att Ragunda kommuns invånare känner sig motarbetade och missförstådda.  foto: henrik flygare

Vi i Ragunda kommun ser med stor oro på hur ett antal aktuella händelser tillsammans kraftigt kommer att påverka kommunen negativt. Lågkonjunkturen ger arbetslöshet som i sin tur sänker köpkraften och detta ger lägre skatteintäkter.

Annons
Även arbetslösheten kan leda till krav på att flytta vilket ger ännu lägre skattekraft till kommunen.
Sjukskrivningskedjan som vid införandet ger konsekvensen att långtidssjuka hamnar utanför systemet, för Ragundas del innebär det att ungefär 56 personer skulle hamna utanför under nästa år och med denna utvecklig i antågande ser vi en stor risk att kommunen kommer att drabbas hårt genom att kostnaderna för socialbidrag kan stiga drastiskt. Vi skulle därför gärna se ytterligare möjligheter för kommunen att skapa sysselsättning även för människor med begränsad arbetsförmåga.
Kommunen är inför kommande budget nu inne i ett vägval att ytterligare avveckla både verksamheter och dra ner på servicenivån även i tätorterna som ger förödande effekter ute i de små orterna där vi i dag kan ge nödvändig service.
Vi ser själva många potentialer för tillväxt och inflyttning men känner oss motarbetade av nya lagar och regelverk som inte gör det möjligt.
Skatteutjämningen är ett exempel som vi upplever missgynnar kommunen både när det gäller gymnasieelevernas programval, äldres stora vårdbehov och nu också med kommunala fastighetsavgifter för kommuner med relativt få och billiga fritidshus medan attraktiva fjäll- och kustkommuner gynnas.
Regeringskansliet har pekat på att dessa attraktiva kommuner haft infrastrukturavgifter som man får betalt för men sanningen är väl den att kommunerna normalt tar ut anslutningsavgifter för VA och vägar samt att VA-taxorna skall täcka kostnaderna. Drivmedelspolitiken är ett annat exempel där vi är en glesbygdskommun som det i dag finns mackar i Stugun, Borgvattnet, Hammarstrand och Bispgården, det vore orimligt att någon av dessa orter skulle bli av med sin mack.
Ett sätt att öka möjligheterna är att regeringen och riksdagens avstår från sista steget i "macklagen" vilket tar bort kravet på ett alternativt drivmedel.
Vattenkraftsåterbäring är något vi också upplever som regelverksvidrigt och får oss känna oss motarbetade och missförstådda.
Vindkraftsåterbäringsfrågan som pågår för fullt är väl något regeringen verkligen kunde agera positivt inför så att vi småkommuner även får dra nytta av utbyggnaden och vi tycker det är viktigt med konkreta återbäringssystem som är långsiktliga och hållbara.
Strandskyddsförändringen ser vi med förväntan fram emot med en ny strandskyddslag som kan ge möjligheter att skapa attraktiva tomter i områden med gott om vattendrag.
Finansiering av bostäder är en fråga som vi vet skulle gynna glesbygdstillväxten för det finns en stor efterfrågan på villor och gårdar på landsbygden. Inte minst från inflyttare som söker sig hit från Tyskland och Holland.
Problemet är att den som önskar bygga normalt inte får lån från bankerna då de hänvisar till att marknadsvärdet är betydligt lägre än lånen.
Bra strandnära lägen skulle dock kunna ge helt andra värden och det skulle underlätta marknadsföringen av kommunens attraktions- och drivkraft.
Ragunda kommun har fantastiska företagare och människor med vilja och ambition som är beredda att arbeta hårt för sin överlevnad och sin bygd.
Därför ska staten reglera och stimulera fler att satsa på småkommuner i norrlands inland.

Elisabet Yngström, s
Kommunalråd, Ragunda kommun

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons