Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ordförandeskapet i EU ett fiasko

Så var Sveriges ordförandeskap i EU över. På de flesta svenska ledarsidor flödar självberömmet. Men kommentarerna klingar ihåligt.

Annons

Faktum är Sveriges EU-ordförandeskap hösten 2009 i allt väsentligt var ett misslyckande som de flesta utanför regeringskansliet snart kommer att glömma. Och kanske lika bra det.

Rent tekniskt fungerade ordförandeskapet fint. Dagordningarna sändes ut och kompromisser manglades fram. Sverige har duktiga statstjänstemän som skötte sitt jobb. Men instruktionen till förhandlarna var nästan alltid att de skulle ligga lågt med svenska ståndpunkter och nå kompromisser till varje pris. Det är inte att påverka – det är att administrera.

För EU har det varit en dålig höst. Den ekonomiska krisen med stigande arbetslöshet, nedskärningar och kris har dominerat. Euron och EMU som skulle rädda oss från detta har visat sig vara ett riktigt sänke för arbete och välstånd. Vårt land har hittills klarat sig någorlunda endast tack vare vårt kloka folk som röstade nej till euron 2003.

Höstens viktigaste politiska händelse var klimattoppmötet i Köpenhamn. Mötet slutade i fiasko och inga bindande beslut togs om att minska utsläppen av växthusgaser. En huvudorsak var den rika världens ovilja att minska sina utsläpp. EU och det svenska EU-ordförandeskapet bjöd här på mycket retorik men lite handling. I klimatfrågan agerar EU tillsammans med USA och andra rika länder utan att verkligen lyssna till behoven i de fattiga länderna.

Under hösten antog EU Lissabonfördraget. För just detta fick Fredrik Reinfeldt mycket beröm av EU-parlamentet.  Men var det något att yvas över? Irländarna tvingades folkomrösta två gånger eftersom de i EU: s ögon röstat fel första gången. Inga andra befolkningar fick överhuvud möjlighet att i en omröstning säga vad de ansåg, i synnerhet inte de som kunde förväntas säga nej. Är detta sätt att anta nya grundlagar något föredöme för framtiden?

Och vad skall man säga om innehållet?  Nu meddelar pressen att EU skall bygga upp en världsomspännande utrikesförvaltning med 6000(!) nyanställda tjänstemän. Vem berättade det för Europas väljare innan fördraget antogs? Och vem berättade att samma fördrag innehåller tydliga skrivningar som för Sverige bort från den militära neutralitet som varit vårt utrikespolitiska riktmärke de senaste 200 åren? Hela hanteringen av fördraget liknar en svart fars där allt gjorts för att hindra folkligt inflytande och seriös debatt. Vad är detta att vara stolt över?

Lavaldomen har under hösten gjorts ännu mer tydligt genom ett utslag i AD. För de fackförbund som vill ha lika lön för arbetare från olika EU-länder som gör samma arbete i Sverige blev domen miljonböter. Denna osolidariska dom öppnar för social dumping där arbetare från andra länder exploateras till sämre villkor än sina svenska arbetskamrater. Inför detta angrepp på svensk arbetsrätt har den svenska regeringen varit helt passiv. De har inte ens lyft frågan ordentligt till EU-nivå för att få en ändring till stånd.

Vår regering anser att ordförandeskapet var en seger för Sverige. Flera sådana segrar och vi ligger riktigt illa till.

Jonas Sjöstedt, Sören Wibe

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons