Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Onödig skattehöjning

Annons
Landstinget i Jämtland kommer att höja skatten med 45 öre år 2009. Men är det verkligen så att valet står mellan en skattehöjning som ytterligare späder på konjunkturnedgången eller en drastisk minskning av verksamheten?
Inte nödvändigtvis, det finns nämligen en tredje väg som framgår av de granskningar som Skattebetalarnas Förening gjort av kostnaden per vårdinsats i de olika landstingen. Baserat på statistik sammanställd och presenterad av Socialstyrelsen och landstingens egen samverkansorganisation, Sveriges kommuner och landsting. En enda blick räcker för att se att vårdkostnaderna skiljer sig rejält mellan landstingen i Sverige.
Inom specialistvården skiljer det 23 procent mellan den högsta och lägsta "styckkostnaden" och inom primärvården hela 54 procent.
Något starkt samband med kvaliteten på vården i de olika landstingen står dock inte att finna. Snarare är sambandet det omvända konstaterar ansvariga på Socialstyrelsen. Ej heller kan merkostnaderna förklaras av enkla strukturfaktorer, som befolkningstäthet, åldersstruktur eller liknande. En rimlig slutsats av detta är att det finns stora möjligheter att åstadkomma god vård till låg kostnad genom att ta efter dem som lyckats bäst. Jämför vi respektive landsting med det som har lägst "styckkostnad " på respektive område så får vi fram enorma besparingspotentialer. Vida överstigande vad de skattehöjningar som diskuterats skulle kunna ge. För landstinget i Jämtland handlar det om över 200 miljoner.
Detta är givetvis inte det lättaste att göra, men ett systematiskt jämförelsearbete i syfte att hitta och kopiera de "smartare" lösningar som finns på andra håll har alla möjligheter att bli framgångsrikt. Och i motsats till mer drakoniska åtgärder leda till sjunkande kostnader samtidigt som kvaliteten på vården bibehålls eller t o m ökar.
Det kräver dock uthållighet eftersom det handlar om stegvisa förbättringar under ett antal år.Vid sidan av effektiviseringsåtgärder behöver politikerna också fundera över sina prioriteringar. I alla landsting läggs pengar vid sidan av det som upplevs som "kärnverksamhet".
I många fall handlar det om anslag som fortsätter att ges år efter år utan djupare prövning.
En vanlig invändning när dessa sidoverksamheter kritiseras är att det "inte går att ställa saker mot varandra". Men det är faktiskt just det som det politiska uppdraget handlar om, att prioritera knappa resurser. Varje krona kan bara användas en gång. Och därför räcker det inte med att säga att något är "angeläget och värdefullt" för att det ska finansieras med skattemedel. Det är upp till den som försvarar anslaget att visa att det är mer angeläget och mer värdefullt än varje annan tänkbar användning av dessa pengar.
Även utan en kris för dörren skulle det finnas all anledning att arbeta aktivt med prioriteringar och effektiviseringar.
Det handlar nämligen om mycket pengar för skattebetalarna. Femtio öre i höjd eller sänkt landstingsskatt låter inte så mycket, men översatt innebär det flera tusenlappar för en genomsnittlig familj.
Robert Gidehag, vd
Skattebetalarnas Förening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons