Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Okunnighet ett problem i Ragunda

Vi har haft ett enormt mediapådrag i Ragunda under den senaste tiden och det lär väl fortsätta.
Ingen behöver väl tvivla på att valrörelsen inför valet 2010 har inletts.

Annons

Många inlägg kan sammanfattas med ”Hata Yngström” eller ”Älska Yngström.”

Konstiga inlagor som inte skiljer på kommunen och Yngström som person.

Det är förstås ganska talande att centermedia inte reder ut om centerns företrädare haft en avvikande åsikt eller inte, när besluten togs om de omskrivna husförsäljningarna och andra kommunala beslut. Vilka reserverade sig?

Sanningen är nog, skulle jag tro, att det som alltid ”drogs åt samma håll”.

Den politiska motståndarsidan jobbar hårt för ett regimskifte efter nästa val, och nu har även centerpartiet som väntat, sällat sig till den sidan.

Medan de borgerliga ständigt hörs och syns i alla tänkbara sammanhang stannar det mesta av vad som sägs, och tycks, av folk på arbetarrörelsens sida, i sammanträdesrummen och runt köksborden.

Naturligtvis ska de borgerliga göra vad de kan för att övertyga väljarna om sin egen förmåga, vad som fattas är en motsvarande mobilisering hos arbetarrörelsen.

Det enda som når ut är ständiga rapporter om Elisabeth Yngströms oförmåga att följa regelverket i sin iver att påskynda utvecklingen i den riktning hon själv för dagen tycker är den rätta.

Det är en sak som med all rätt ifrågasätts i media, och saken borde också ifrågasättas av det egna partiet. Kommunalrådets eventuella brott mot meddelarfriheten är ett ärende av en helt annan dignitet, vilket kan komma att få stora konsekvenser för socialdemokraterna i valet 2010. Även om inget mer händer och det inte utreds av JK om brott har begåtts eller inte, kommer alltid misstanken att finnas kvar. En jättelik black om foten inför det kommande valet.

Vad kommunen behöver är en ny ledning hämtad ur den samlade arbetarrörelsen som inte kan misstänkas för att efterforska källor och har en helt annan syn på sin roll som företrädare för både sitt parti och Ragundas innevånare och har bra kontakt med väljarna i alla kommundelar.

En ordförande i kommunstyrelsen ska endast vara sammanhållande och sammanfattande och utåt kunna redogöra för vilka beslut som tagits och konsekvenserna av dessa.

Inget annat!

Hans/hennes egen åsikt kan han/hon om den avviker från majoritetens, visa, genom att reservera sig och få detta infört i protokollet.

Vi behöver inga ”starka män” eller ”starka kvinnor” i ledningen.

Sådana hör hemma i diametralt motsatta idéinriktningar, inga nämnda och inga glömda men alla väl kända.

Det vi behöver är demokratiskt valda representanter för folket som förstår sin egen roll och är kunniga i såväl vad kommunallagen säger, som innehållet i sakfrågorna.

Det är förstås inte fel att granska administrationen på samma sätt som man tidigare granskat kommunens övriga verksamheter, men det måste ske på ett sådant sätt att alla parter kan komma ut ur detta med, om inte jobbet, så åtminstone värdigheten i behåll. Detta gäller inte minst kommunalrådet själv.

Arbetarrörelsen står inför stora utmaningar vad gäller både den kommunala ekonomin och i försöken att vinna väljarnas förtroende vid nästa val. Att lämna walkover till motståndarsidan kommer inte att gynna de väljare som röstat in ledamöterna i våra två partier.

Skiljelinjen i politiken går mellan socialdemokratin/vänstern på den ena sidan och de övriga partierna på den andra. Ingen annanstans.

Bollen ligger hos s och v.

Hans Ola Berglund

Numera inte politiker men med hjärtat till vänster.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons