Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Matvägrande barn måste tas på allvar

Överallt läser man om barnfetma, forskning kring barnfetma, de okända barnsjukdomarna. Men ingenstans får man läsa om det som ingen talar om. Matvägran hos barn - "för inget svenskt barn svälter väl sig själv".

Annons
Våra barn är levande bevis på att ovanstående är en myt och inget annat. Och vi får kämpa i motvind till och med mot sjukvården. Våra barn vill inte äta. Vi har gjort allt, tro oss, men inget funkar. Några av barnen äter lite, kanske någon sked barnmat, en liten bit korv, lite kyckling, kex, knäckebröd, frukt och grönt. Några barn äter inte alls. Vissa äter i alla fall välling och lever på det, men somliga vägrar att stoppa någonting i munnen. En del av barnen får näringspulver i vällingen, för att de ska gå upp i vikt. Något barn har sond, peg, eller knapp för att de överhuvudtaget ska få i sig näring. Att en tvååring väger under tio kilo enbart för att han inte tycker om mat, att en treåring har peg på magen sedan länge för att hon inte vill äta. Att mamman fick kämpa för att hon inte skulle dö innan hon fick hjälp. Att en ettåring just nu ligger isolerad och svårt sjuk på en vanlig vårdavdelning, istället för en infektionsavdelning och utan specialistläkares uppsikt. Ska det vara så? Överallt blir vi ifrågasatta, från folk på stan, familj, släkt, vänner och framförallt, av sjukvården. Vi har blivit runtslussade, felbehandlade, klappade på huvudet, motarbetade, ja, säg vad vi inte blivit. Vissa av oss har orkat ta kampen och skrikit oss blåa när vi träffat oförstående, oengagerade och motvilliga läkare, så att det står i barnens journaler att mamman är aggressiv. När det enda vi vill är att någon ska lyssna, förstå, ta oss på allvar. Vissa av oss har inte orken, eller har nästan gett upp hoppet. Ska det vara så? Våra barn har fått gå igenom så otroligt många undersökningar som inte leder någonstans eftersom tillräckliga kunskaper kring matvägran inte finns. Ska små barn behöva det? Vi ska inte dra alla över en kam, en del av oss har, till slut, träffat underbara läkare, som gör allt för att hjälpa. Men dessa läkare är för få, tyvärr. Vad ska vi göra, för att någon inom sjukvården ska vakna upp och inse att detta problem faktiskt finns - bland svenska barn, och att det är på tiden att det börjar forskas kring det? Ingen förälder borde behöva få stå ut med att se sitt barn på det sättet som vi tvingas se våra barn. Och inget barn borde behöva gå igenom allt det som våra barn går igenom. När är det våra barns tur att få den hjälp, uppmärksamhet och de kunskaper som behövs? Jessica Lundquist En föräldrar till matvägrande barn i hela landet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons