Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låga polislöner hotar rättssäkerheten

I Jämtland pensionerades förra året en polis efter cirka 40 års tjänst med en slutlön som en storstadspolis med 6 tjänsteår redan kommit upp till, och kanske passerat.

Annons

Denna skillnad i lönesättning kommer att innebära stora skillnader i hur pensionen kommer att se ut för våra unga poliser. Orättvisan fortsätter således även efter det att den aktiva tjänsten avslutats. Ska det vara så här? Finns det någon som helst begriplig orsak till detta uppenbara missgynnande av oss i små polismyndigheter?

För oss är det självklart att en polis med lika yrkesutbildning, liknande arbetsuppgifter och samma arbetsbörda har en liknande lönenivå? Samhället och den enskilde medborgaren ställer samma höga krav och förväntar sig lika mycket kompetens och kvalité från varje polis oavsett vart denna utför sin arbetsuppgift. Är det då rimligt att lönenivåerna är så olika? Finns det verkligen orsaker och relevanta anledningar till att en polis i en storstadsregion har en väsentligt högre lön än sin motsvarighet ute i övriga landet? Har vi fått en A och en B polis med helt olika anställningsförmåner och chans till kompetensutveckling? Exemplen är många på osakliga och oförklarliga skillnader inom Svensk polis.

Det har använts högre levnadsomkostnader som argument. Är det verkligen en grund för lönesättning inom polisen? Vi ställer oss kritiska till detta. Ska inte samma typ av arbete avlönas utefter de krav som ställs på yrket och inte bero på vilka levnadsomkostnader respektive arbetstagare har?

Löneskillnader ska vara begripliga och kunna förklaras. Med inledande fakta blir det svårt att förstå de faktiska löneskillnader som bevisligen finns inom polisen i Sverige. Enligt det verkliga exemplet ovan kan det alltså ta 40 år för en polis i Jämtland att komma upp i lönenivå med en polis i en storstad med sex tjänsteår. Består dessa skillnader i framtiden kommer de mindre myndigheterna att få göra avkall på rättssäkerhet, servicenivå, arbetsmiljö, och rekrytering. Att en polis i en mindre myndighet tjänar avsevärt mindre än en polis i en storstad innebär att det blir svårt för mindre myndigheter att rekrytera både nya och rutinerade poliser, då de inte kan konkurrera med likvärdiga anställningsvillkor.

Anställningsvillkoren och utbildning är två av flera viktiga parametrar för att polisen ska få den status som yrket såväl förtjänar. Det ställs mycket höga krav på varje enskild polis i sin yrkesutövning, vilket det självklart också ska göras.

Därför vill vi att Rikspolisstyrelsen genomför en nationell löneanalys.

Detta för att rätta till oförklarliga och obegripliga löneskillnader. Vi vill också att Rikspolisstyrelsen i grunden omvärderar sin inställning till polis i glesbygd och ser över formerna för hur polisens medelstilldelning fördelas i landet. Rikspolisstyrelsen måste bli en myndighet för styrning av hela Sveriges polis, så att alla polismyndigheter får goda förutsättningar att bedriva verksamhet samt att kompetens- utveckla, rekrytera och lönesätta sin personal rättvist. Sverige har en nationell polis och behöver därför en nationell polis- och lönepolitik.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons