Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hushållsnära lögner och sanningar

Annons

Det är sällan man hör så många falska påståenden som i debatten om så kallade hushållsnära tjänster. Luftsiffror presenteras alltifrån lokalpress till statsrådsnivå. Nästan ingen tycks ha observerat, att det finns pålitligt undersökningsmaterial. Statistiska Centralbyrån undersökte effekterna av systemet redan för två år sedan.

Skattereduktionen för dessa tjänster utnyttjades av totalt 46000 personer – alltså bara 0,6 procent av landets skattebetalare. Det hela kostade staten 120 miljoner kronor i uteblivna inkomster. Vem är det då som utnyttjar fördelarna? Räknar man efter varje hushålls sammanlagda årsinkomst, så råder en våldsam överrepresentation för hushåll med höga inkomster.

Familjer med de lägsta inkomsterna (upp till 300000 per år) utnyttjar nästan inte alls systemet. De anser sig tydligen inte ha råd. Bland sammanboende med barn var utnyttjandet något över en procent, men bland ensamstående med barn bara kring en halv procent. Den högsta graden av utnyttjande finner man bland hushåll med över en miljon i sammanlagd inkomst åtta procent i den gruppen använder systemet. Överhuvud stiger utnyttjandet i samma takt som inkomsten. De geografiska skillnaderna är närmast dramatiska mellan höginkomst- och låginkomstkommuner. I Danderyd utnyttjades systemet av 3 procent av hushållen, i Gällivare och Storuman bara av en halv promille (0,05 procent).

Det cirkulerar de mest fantastiska uppgifter om hur många arbeten som skapats – eller skulle kunna skapas – av den skattereduktion, som de borgerliga genomfört. Centerpressen talar om 7000 heltidsjobb, statsrådet Olofsson (C) fantiserar om möjliga 11000 (hel- eller deltid framgår inte). Man måste naturligtvis räkna i heltidsarbeten helt enkelt därför att däri består skillnaden mellan självförsörjning och deltidsarbetslöshet. Och som SCB konstaterade handlar det om motsvarande 1000 heltidsarbeten.

Kostnaden för staten har alltså varit 120000 per heltidsarbete. Det går heller inte att säga, om dessa arbeten är nya, eller om de tidigare funnits i den svarta sektorn. Oavsett detta är privata städbolag inte kända för särskilt bra arbetsförhållanden. Och med tanke på de hotande minskningarna av anställda inom hälsovården kan man fråga om inte pengarna kunde använts bättre.

Visst finns det skäl att bistå folk med hemtjänster men det bör ske utifrån någon social indikation. Inte som en skattesänkning för höginkomsttagare.

Jörn Svensson

F.d. riksdagsledamot

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons