Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur drabbar besparingarna barnen?

/

Vår syn på barn är ett grundläggande och viktigt tema. Det bestämmer hur vi tänker.

Annons

Vårt sätt att tänka om barn styr vårt handlande i vardagens barnuppfostran, såväl som i planeringen av politiken. Hur ofta diskuterar vi vår syn på barn? Hur mycket kan vi spara i samhället utan att de får konsekvenser för deras moral och värdeinlärning?  Låter vi det moderna mediasamhället styra våra barns moralutveckling?
Vid födseln har barnet fått ett oändligt öppet och formbart system med sig i livet. Det skall tjäna dem till att bli moraliska, kompetenta och livsglada medlemmar av familjen, samhället och kulturen. Till detta har de fått den största flexibiliteten, den längsta uppväxttiden och den bästa inlärningsförmågan av alla väsen. Det som först och sist är formbart av erfarenheterna och forskningen är barnets hjärna.
Det öppna och formbara forskarbarnet tar in det som de utsätts för. I det moderna mediasamhället är det lite av varje. Därför är anknytningen till vuxna med bottenlös kärlek och förstånd den bästa garanti och det bästa skyddet. Utifrån detta är det viktigt att vi tar vår roll som vägledare för den nya forskaren på stort allvar. Vad vill vi att de skall forska på?  Hur mycket skall vara fri forskning och hur mycket skall vara målstyrd? En sak är i alla fall säker, att de grundläggande styrningssystemen för hur människor skall vara mot varandra, kunna skilja på rätt och fel, skillnaden att göra ett gott intryck och att göra något bra, den grundläggande moraliska uppfostran den skapas här och nu. Därför behöver barnet ledning, information och uppmuntran i vardagen.
Ser vi till känslornas betydelse så påverkar de barnets beteende i alla sociala situationer. Inte minst gäller det upplevelsen av en stark känsla som innehåller element av skam och skuld. Sådana känslor kan medverka till att barnet avhåller sig från att utföra otrevligheter, att det ordnar upp situationen som de har skapat eller att det har blivit klok av skadan och passar sig för liknande situationer och upplevelser. Det är alltså i vardagens repetitionsövningar som de moraliska känslorna medverkar till att barnet i det långa loppet utvecklar moraliska värden. 
Empatin har en central plats i moralinlärningen och den behöver underhållas. Även om vi kan sluta oss till att varje person är i stånd att reagera empatiskt så är det helt klart att några gör detta långt mer varaktigt än andra. Detta kan vi se tidigt. Därför är det viktigt att vi underhåller empatin.
När vi tänker på det aktiva forskarbarnet som observerar, systematiserar, experimenterar och drar slutsatser, så förstår vi att det aktiva samspelet mellan grundläggande känslor med ökande ålder och tankeverksamhet, bygger starka och goda styrningsstrukturer mellan värdeskripter och känslor. På så sätt stärks viktiga huvudstandarder knutna till ansvarskänsla och starka omsorgsreaktioner.
När vi tittar på negativa klimatfaktorer som tvång, makt, ilska och aggressivitet hämmar de frekvensen av goda inlärningssituationer. Även om man för en period kan få ett lydigt barn genom en sådan negativ maktstrategi bekräftar forskningen ögontjänarteorin. Den som har blivit hårt och aggressivt straffad på hemmaplan, praktiserar sin negativa lärdom på bortaplan. De utför det onda de har lärt och får vinster av det, för den aggressiva hemgränssättaren finns inte närvarande och ser.
Eftersom barn är forskare och deras fältstudier sker i vardagen är det viktigt att de får många och varierande sociala kontexter som grund för utvecklingen av sin moraliska vakenhet.
I sitt samspel med föräldrar, lärare och andra vuxna blir barnet uppmärksam på betydelsen av sociala standarder och regler. Vuxna som ställer bestämda och överkomliga krav på barnet och som samtidigt är en positiv auktoritet, har en stark positiv påverkan på barnets moraliska värderingar och beteenden.
Ser vi till olikheter i behandlingen av pojkar och flickor utifrån begreppet roller och förväntningar ser vi att flickorna orienterar sig mer i riktning mot moralbaserad omsorg medan pojkarna utvecklar mer regelbunden moral.
Barnets förmåga till emotionell anpassning och kontroll, antingen den är bra eller dålig, är direkt knuten till uppfostringsmiljön. För att förstå den moraliska utvecklingen måste barnet få anledning till att bli uppmuntrad till att känna igen sina egna moraliska känslor och sätta ord på dem. Därför är det viktigt att diskutera känslor med barnet. På detta sätt stödjer vi inlärningsprocessen knuten till moraliska reaktioner. Ändamålet med detta är att hjälpa barnet till att få språklig kontroll över dem, så att känslan kan resultera i goda handlingar.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons