Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frågan om kvalité i skolan engagerar

Det kanske verkar som om jag undviker debatten om skolnedläggningarna i Västbygden och Ytterån eftersom jag inte varit närvarande i den senaste debatten.

Annons

Ibland är det tyvärr andra händelser som kommer i vägen för ens djupa engagemang. Jag går för närvarande en tuff behandling mot en cancersjukdom som jag drabbats av och som gör att det emellanåt är svårt att delta på det sätt som jag skulle vilja. Sanningen är att jag aldrig har varit mer laddad inför en debatt som den här.

Eftersom jag ser de föreslagna nedläggningarna som en del i en helhet. En helhet som stärker skolorganisationen över tid och pressar ner kostnaderna för att bedriva skolverksamhet i kommunen. Som kommun måste vi hålla våra kostnader på en rimlig nivå i förhållande till omvärlden. Krokom är en av de skoltätaste i landet sett utifrån antal skolor per invånare. En flytt innebär ingen försämring av kvalitén för berörda elever och är därför en besparing som inte urholkar de mål vi har för våra elever.

Vi vill helst inte betala överkostnader till de friskolor som finns i Östersund eller som tänker etablera sig i kommunen. Vi vill helt enkelt inte göda friskolor i onödan på bekostnad av våra elever.

Att säga någonting om kvalité i skolorna i Krokom under debatten om skolnedläggningar som pågår är väl vansinne så därför sticker jag ut hakan och lyfter frågan. Den är nämligen viktig och den engagerar nämnd och förvaltning. Som jag ser det så omfattas nämnden, oavsett parti, och förvaltningen av en djup och seriös tilltro till att det vi gör och har gjort under den sista mandatperioden och även tidigare har lett till att vår ranking i olika jämförelser med andra kommuner blivit bättre.

Vårt arbete har präglats av intensiva och djupa diskussioner om vad som är kvalité i skolan. Diskussionen har varit öppen och präglats av en vilja till att göra skolan till den lärande och sociala arenan som andemeningen är med den svenska skolan. Det har varit en medveten strategi från min sida att skapa en nämnd där inga åsikter är fel. Det är också en förutsättning för att de lekmän som sitter i nämnden inte ska känna sig som noviser utan att de har viktiga kunskaper att tillföra vårt gemensamma arbete.

Att beskriva vad kvalité är, har vi kanske varit för otydliga på som vissa har påpekat.

Vi har varit eniga om att ett av de absolut viktigaste incitamenten för god kvalité är att läraren fungerar som en god ledare i förhållande till eleverna samt att lärandesituationen präglas av ett elevdemokratiskt synsätt och att inga elever ska känna sig kränkta eller mobbade i skolan. Märks då denna syn på kvalité på vad vi gjorts i nämnden. Jag tycker nog att det är så, och här är några exempel på vad vi gjort under den här mandatperioden.

Vi har infört Olweusprogrammet i stort sett i alla skolor. Olweus är ett program som förebygger mobbning. Programmet bygger på evidensbaserade kunskaper om hur man motverkar mobbningen. Programmet utvecklas hela tiden allteftersom nya kunskaper tillförs. Olweusprogrammet kommer också att kvalitetssäkras för att säkerställa att vi har ett bra arbete mot mobbningen över tid.

Vi har valt att utveckla kvalitetsredovisningarna till ett mer levande redskap som granskar och utvecklar vår verksamhet.

Vi har valt att satsa på lärarlyftet för att stärka läraren i sina ämnesdidaktiska kunskaper.

Vi har stärkt stödet till läraren genom att utveckla elevhälsan.

Vi har satt upp ett ambitiöst mål för hur många underställda pedagoger en rektor ska ha. Tyvärr så fattas det resurser till att genomföra det målet men tanken finns kvar.

Vi har gjort rektorsområdena mera självständiga rent budgetmässigt vilket utökar rektors möjlighet till egna prioriteringar. Här hade vi gärna sett att något rektorsområde tagit initiativ till att skapa sig en egen friare plattform för att driva skolan i form av det man populärt kallar kommunal friskola.

Vi har satsat på utbildning för samtliga pedagoger hur man använder It i lärandet.

Nämnden har också gått en utbildning i hur man skapar framgångsrika skol- organisationer genom ett gott samarbetsklimat i hela beslutskedjan.

Inför nästa mandatperiod har vi en ny skollag att förhålla oss till och kanske också ett system för lärarlegitimation. Oavsett vad som händer på riksplanet så kommer vi att jobba vidare efter de intentioner som vi har jobbat med under den här mandatperioden och som vi i nämnden faktiskt känner oss stolta för.

Målet är att Krokom ska vara en av de mest framgångsrika skolkommunerna i landet.

De sparbeting som kommer att genomföras under 2010 är inte något som vi gillar, men oavsett vad man tycker om besparingarna så måste vi förhålla oss till dem.

Tomas Lönneborg Ordförande i Barn och utbildningsnämnden i Krokom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons