Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finansoron hotar kampen mot fattigdom

/

Internationella dagen för utrotning av fattigdom uppmärksammas på fredag runt om i världen.

Annons
Fattigdom utrotas förvisso inte med en FN-dag, men en FN-dag ger tillfälle att uppmärksamma en viktig fråga. Svenska FN-förbundet presenterar en ny skrift, "FN rapporterar om utvecklingen i Afrika".
I Millenniedeklarationen som antogs vid FN-toppmötet i september år 2000 sägs att Afrika är den kontinent som behöver mest stöd för att nå FN: s utvecklingsmål.
I deklarationen säger stats- och regeringscheferna att "vi ska medverka till att demokratin stärks i Afrika och bistå Afrika i dess kamp för varaktig fred, hållbar utveckling och utrotning av fattigdomen och därigenom ge Afrika en betydande roll i världsekonomin".
Detta löfte har följts av flera löften från EU och G8, framför allt om finansiering av insatser för att millenniemålen ska nås i Afrika.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte för ett år sedan en styrgrupp för millenniemålen i Afrika. Gruppen konstaterar i den nya skriften att inga fler löften behövs.
Det räcker att de redan givna löftena infrias - ett konstaterande som Svenska FN-förbundet vill understryka. Om så sker skulle miljontals liv räddas, kvinnors makt öka, hunger och undernäring minska, läskunnigheten öka, barn och ungdomar få utbildning och dödligheten i aids och malaria minska.
Millenniemålen ska vara uppnådda år 2015. Mer än halva tiden har gått men utvecklingen är, trots ökad ekonomisk tillväxt och politiskt intresse, fortfarande alltför långsam i många afrikanska länder.
Länder med stora olje- och gasfyndigheter, som Angola och Nigeria, är de stora vinnarna. En god ekonomi leder dock inte per automatik till hållbar utveckling, fattigdomsutrotning och skydd av mänskliga rättigheter.
Snabba framsteg är möjliga om regeringar driver en utvecklingsinriktad politik och har de ekonomiska förutsättningarna.
Bland framstegen nämner FN ökad tillgång till behandling av hiv/aids, ökad produktivitet i jordbruket, förbättrad tillgång till vatten och markant ökad inskrivning av barn i grundskolan.
Dessvärre hotas dessa framsteg och andra insatser av den finansiella kris och livsmedelskris som sprider sig över världen.
Om bara EU och G8 uppfyller sina löften från 2005 att fördubbla biståndet till Afrika behövs inga fler utfästelser. Löftena innebär att biståndet skulle ligga på omkring 54 miljarder dollar per år. Tillsammans med bistånd från Kina, Indien, Brasilien och flera oljeproducerande länder samt privata initiativ som Bill och Melinda Gates stiftelse räcker detta för att finansiera insatserna.
Det nya svenska biståndet har starkt fokus på Afrika, vilket är bra. Men, som FN:s styrgrupp för millenniemålen i Afrika skriver i sin rapport, biståndet får inte urholkas mer till förmån för exempelvis skuldavskrivningar och flyktingmottagning.
Svenska FN-förbundet uppmanar Sveriges regering att kvalitetssäkra det svenska biståndet så att det de facto går till insatser för att nå millenniemålen och bidrar till att ge miljontals människor i Afrika, Asien och Latinamerika en rimlig chans att ta sig ur fattigdom och utanförskap.

Aleksander Gabelic
Ordförande Svenska FN-förbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons