Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det förklarar Miun:s lägre studieresultat

/
  • Mittuniversitetet har valt väg och satsar medvetet på att göra sina kurser tillgängliga för fler studenter.  foto: henrik flygare

En utbildningsform som vuxit kraftigt vid svenska universitet och högskolor under den senaste tioårsperioden är distansutbildning.

Annons

Medan antalet studenter totalt sett ökat med ungefär 30 procent så har antalet studenter inom distansutbildning ökat cirka 200 procent. Om man även inkluderar studenter som väljer att kombinera campus- och distansstudier så är ökningen nära 300 procent.

Den typiske distansstudenten är äldre än campusstudenten. Bland campusstudenterna är knappt 20 procent äldre än 34 år medan motsvarande siffra för distansstudenterna är 50 procent. Många har hunnit med att skaffa sig yrkeserfarenheter som de kan ta med in i studierna och andra väljer att kombinera ett fortsatt aktivt yrkesliv med studier på hel- eller deltid. Tack vare att medelåldern är högre så har också en större andel hunnit med att skaffa familj och kanske investerat i sitt boende och sin livsstil på ett annat sätt än vad som gäller för den yngre campusstudenten.

Det är uppenbart att distansutbudet når en bredare och delvis helt annorlunda krets av studenter än vad reguljära campusutbildningar gör. Distansutbildning ger fler möjlighet att studera, det ger möjlighet till karriärlyft och är ett mycket kraftfullt verktyg för livslångt lärande. Med den nya teknik och pedagogik som utvecklas i anslutning till distansutbildningar så förnyas även lärandet i sig och det är möjligt att nå andra och i vissa fall högre ställda lärandemål än vad som annars skulle vara möjligt.

Det hör till sakens natur att olika studentgruppers prestationsgrad skiljer sig åt när villkoren för studierna, på individnivå och kursnivå, varierar. Mittuniversitetets kursutbud är idag mer tillgängligt för en bredare och större grupp studenter än tidigare. Det betyder också att genomströmningen av studenter fördelar sig på ett nytt sätt. Om vi vill jämföra studenters och lärares prestationer vid olika lärosäten bör vi därför jämföra likartade kategorier. Mittuniversitetets campusstudenter når en genomströmning som ganska väl motsvarar landets genomsnitt 84 procent.

Tittar vi i stället på genomströmningen bland våra distansstudenter finner vi att den är lägre, 78 procent för distansutbildning med träffar och mellan 46 och 65 procent för olika former av helt nätburen distansundervisning. Den situationen gäller också de flesta andra lärosäten. En följd av detta blir naturligen att lärosäten med en relativt stor andel distansstudenter också i genomsnitt har en lägre total genomströmning. Genomströmningen säger oss idag något viktigt om olika lärosätens val av distributionsformer för sina kurser.

Om man blickar ut över högskolelandskapet i Sverige så ser man också att det är de nya universiteten och högskolorna som varit mest aktiva på distansmarknaden. Bland de lärosäten som har mer än 40 procent distansstudenter så finns Högskolan på Gotland, Mittuniversitetet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle. I ändra änden med en andel som är lägre än 15 procent återfinns Lunds universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mälardalens högskola, KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Södertörns Högskola.

Det tycks vara så att förnyelsen vad gäller utbildningsportföljens sammansättning uppstår utanför storstadsområdena där trycket och behovet av förändring är störst och där kanhända organisationen på ett snabbare sätt kan svara upp mot de nya behoven. Att Högskolan i Dalarna och Mittuniversitetet hör till de lärosäten som haft den största procentuella ökningen av studentvolymerna i samband med den innevarande lågkonjunkturen är också ett kvitto på att vi på bästa sätt kunnat svara upp mot det efterfrågetryck som lågkonjunkturen skapade.

Mittuniversitetet har valt väg i sammanhanget. Vi satsar medvetet på att göra våra kurser tillgängliga för fler studenter. Vi är också övertygade om att genomströmningen kan ökas när vi blir effektivare i vår kursutveckling. Lärandet, i detta avseende, är inte förbehållet studenterna.

Vi tror dessutom på en rejäl samhällsekonomisk vinst när det är möjligt att kombinera återkommande studier med yrkesutövande. Många av de distansstuderande är samtidigt skattebetalare och de belastar inte studiemedelssystemet i samma utsträckning som reguljära studenter.

Anders Söderholm

Rektor Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons