Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är en orimlig prisskillnad på elnät

Det skiljer 2 839 kronor per år mellan det högsta och lägsta elnätpriset i Jämtland/Härjedalen.

Annons

 Det visar Villaägarnas Riksförbunds årliga sammanställning av elnätspriserna i Sverige. Billigast är det för boende i Östersund, Åre och Krokom Där är elnätsavgiften 5 502 kr/år. Boende i Bräcke och Härjedalen betalar 8 341 kr/år.  Är denna stora skillnad rimlig?

Elnäten är en monopolmarknad. Kunder som är missnöjda med kvaliteten på tjänsten eller priset kan inte som på vanliga marknader byta leverantör. Det finns bara ett elnät på varje given plats i Sverige. Därför är det viktigt att staten har en god kontroll över denna marknad.

Kunderna ska varken behöva betala för mycket eller lida av exempelvis långa elavbrott.

När priserna på en monopolmarknad stiger snabbare än inflationen är det således en varningsflagga. Villaägarnas Riksförbunds rapport om elnätspriser visar dessvärre att så är fallet.

Mellan 1 januari 2008 och 1 januari 2009 steg elnätspriserna i 265 av 290 kommuner.

I fyra kommuner skedde ingen höjning. Medianhöjningen var 6,5 procent.

Det är 3,1 procentenheter över konsumentprisindex (KPI) som ökade med 3,4 procent under 2008.

Den största höjningen i Jämtland/Härjedalen stod E.ON elnät AB område Sollefteå för – 12,9 procent.

Nätföretagen försvarar höjningarna med att kostnaderna för underhåll stiger och att behovet av nyinvesteringar och förstärkningar i nätet är stort. Så är det säkert i många fall. Problemet är att ingen med säkerhet vet hur stora höjningar – eller sänkningar – av elnätspriserna som är motiverade, eftersom övervakningen av elnätsföretagen är bristfällig.

Tillsynsmyndighet för elnätsföretagen är Energimarknadsinspektionen. Tills nyligen använde sig myndigheten av ett analysverktyg som kallades för nätnyttomodellen när företagens intäkter kontrollerades.

Denna prismodell är nu skrotad efter stark kritik från branschen. Den nya övervakningsmodellen är dessvärre ännu inte på plats. Först 2012 kommer en ny reglering vara klar.

Under tiden lever vi i ett regleringsmässigt vakuum. För åren 2008-11 inskränker sig övervakningen av företagen till att läsa årsredovisningar och att – vid behov – fråga företagen hur det kommer sig att de höjt priserna så anmärkningsvärt mycket.

Tillsynsmyndigheten sitter således i knäet på branschen som kontrollerar all information som krävs för att kunna analysera vad som pågår.

För att råda bot på den situationen krävs att regeringen stärker övervakningen genom att ge mer resurser till de myndigheter som har till uppgift att säkerställa god konkurrens och väl fungerande marknader.

Exempel på hur elnätsföretag kan manipulera priset saknas inte. Nätföretagen är ansvariga för att handla upp så kallad ”förlust-el”, det vill säga att köpa in ny el för att ersätta den som går förlorad i nätförluster. Sådan el kan köpas in av ett systerföretag till ett högt pris.

Eftersom kostnader för förlust-el i övervakningen klassas som en opåverkbar kostnad, så förs den i sin helhet vidare till kunderna, som på så sätt får betala mer än de borde.

Detta förbjöds 2005. Sedan dess har ingen granskning skett, av den enkla anledningen att det vore för resurskrävande.

Ett regelrätt kryphål i reglerna är att regionnätsföretagen inte övervakas alls.

Avsaknaden av en regelbunden övervakning av regionnäten, oförmågan att framgångsrikt driva ärenden om återbetalning och dagens regleringsmässiga vakuum visar att Energimarknadsinspektionen behöver stärkas. Ansvaret för det bristande konsumentskyddet på elnätsmarknaden ligger därför i sista hand hos regeringen.

Håkan Lindén

Regionchef Villaägarnas Riksförbund Region XYZ

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons