Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför måste vi höja skatten

Frysta generella statsbidrag, frysta läkemedelsbidrag och ett nytt skatteutjämningssystem där landets minsta landsting, Jämtlands läns, får bidra till Stockholms läns landsting slår hårt mot länet.

Annons
Den borgerliga regeringens snedfördelade politik och opåverkbara faktorer som finanskris, lågkonjunktur och en minskad befolkning tvingar oss i majoriteten att agera.
I länet är nu 900 varslade, och ännu finns inget stödpaket från staten. Landstingets inkomster beräknas 2009 minska med 30 miljoner kronor på grund av lägre skatteintäkter. Underskottet 2008 beräknas bli 61,5 miljoner kronor, och en stor del är minskade intäkter. Läkemedelskostnaderna i Sverige beräknas att öka med 6-8 procent årligen. De senaste åren har landstingets personal jobbat hårt med kvalitetsförbättringar och smarta lösningar, vilket till exempel har sparat 50 miljoner kronor inom administrationen.
Men ständigt utvecklas teknik, metoder och läkemedel och det gör vården dyrare, även när vi blir färre. För att alla delar av länet ska få samma goda, kvalificerade vård som resten av landet tvingas vi i majoriteten; socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, höja skatten med 45 öre. Vilket ger 90 miljoner kronor, om inte länets invånare får sänkta inkomster. 45 öre skattehöjning blir 90 kronor för den som tjänar 20 000 kronor per månad
Det är inget lätt beslut. Men vi vill att invånarna ska få samma möjligheter till vård som resten av landet. Utan en skattehöjning skulle vården drabbas av mycket smärtsamma nedskärningar. 93 procent av landstingets budget går till vården.
Landstingets borgerliga opposition säger att vinstdrivande privatiseringar och fri etablering ger lägre kostnader till landstinget. Men det skapar inte mer resurser till vården. Tvärtom finns risk för att hälsocentraler lokaliseras dit det bor många människor, och de glesare delarna blir utan hälsocentraler. Samordningsvinsterna är högre i en stor organisation, än i små företag.
Det är två parallella spår, dels omställningsarbetet med verksamhetsutveckling i form av smartare rutiner och logistik samt minskade kostnader. Dels skattehöjning som ger en stabil ekonomisk grund för ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete. Det ena är en förutsättning för det andra, i strävan att ge mer vård för pengarna. Utveckling kräver direkta investeringar i nya och bättre, men dyrare metoder, teknik och läkemedel. En ny dialysavdelning kostar 36 miljoner kronor. En månads medicin för en reumatiker som förbättrar dagliga aktiviteter, kan kosta cirka 100 000 kronor. Det sänker den stora statens utgifter kraftigt, men det lilla landstinget får ta kostnaden.

Robert Uitto, s, Harriet Jorderud, s, MonaLisa Norrman, v, JanOlof Dahlin, mp
Landstingsråd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons