Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avgifter kan ge bättre vägar till länet

En fråga som ofta kommer upp när jag träffar människor i länet är behovet av satsningar på vägar.

Annons

Det är rimligt eftersom bra vägar har så stor betydelse för landsbygdens och länets utveckling.

Glädjande är att länet får en ordentlig resursförstärkning kommande planperiod. Det är inte helt klart än hur Vägverket fördelar alla medel, men förmodligen har länet aldrig haft så stora resurser att tillgå för vägsatsningar som nu.

För länsanslaget är huvudalternativet en uppräkning till 477 miljoner, alltså 48 procent över den förra socialdemokratiska regeringens nivå.

Anslaget till enskilda vägar har räknats upp fyra statsbudgetar i rad. Det totala anslaget är nu närmare en miljard. Nytt är att anslaget inte bara avser drift och underhåll, här finns även pengar för investeringar. Investeringsanslaget ökar med 50 miljoner i 2010 års budget.

Detta är en viktig del i landsbygdsutvecklingen. För att öka länets tillgänglighet krävs bra vägar. De enskilda vägarna i länet omfattar mer än 300 mil.

Nu är det angeläget att företrädare för länets enskilda vägar nyttjar den här möjligheten att söka investeringspengar för att förbättra sina vägar.

I mitten av november träffade jag och Carina Zetterström samt Maria Söderberg Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Ett konkret resultat av mötet blev att upprustningen av vägarna Föllinge-Lövsjön och Görvik-Ramsele nu äntligen kommer igång. Dessutom kommer en översyn av bärighetspengarna göras.

Vi lyfte även E 45, sträckan Rätan-Ytterhogdal, E 14 sträckan Pilgrimstad-Brunflo samt slutfinansieringen av Åretunneln som måste lyftas in i det nationella anslaget.

Att Åretunneln byggdes var en bra infrastruktursatsning som bidrog till att alpina VM blev en succé. Om tunneln hade byggts i dag med nuvarande syn på medfinansiering så hade stockholmare och andra sörlänningar som använder skidbackarna i Åre fått bidra till finansieringen, och inte som det blev att länsanslaget nyttjades.

Min utgångspunkt är att länsanslaget ska användas för länsvägar, exempelvis för vägen från Munkflohögen via Raftsjöhöjden.

Det behövs mer och nya vägpengar. Väginvesteringar skapar tillväxt och utveckling. Jag har därför på sistone tillsammans med Carina Asplund och Dan-Olov Westberg uppvaktat Vägverkets generaldirektör med begäran om att Vägverket identifierar och utreder vägprojekt som kan finansieras med exempelvis betalösningar.

En konkret sträcka är vägen mellan broarna, det vill säga mellan Sannsundsbron i Berg och Vallsundsbron i Östersund. Den vägen finns inte med i länsplanen men bidrar till att korta avståndet från länets södra delar till Östersund, liksom att öka attraktionskraften för bostäder i Oviken-Myrviken-området. Huvudargumentet som framförts mot bron är att risken finns att tung trafik väljer Vallsundsbron in i Östersund. Detta elimineras genom differentierade vägavgifter.

Att avgiftsfinansiera nya väginvesteringar förekommer frekvent i andra länder. Den som åker de tre milen mellan Stjördal och Trondheim får betala avgifter vid två tillfällen.

Vi vill lyfta fram fler tänkbara finansieringsalternativ i debatten. Vi vill att Vägverket kommer med förslag som bidrar till att stärka länets utvecklingskraft. Och vi kräver att Vägverket tillämpar de nya principerna som säger att vid fördelning av vägpengar är det faktiska behov och trafikkilometer som ska styra, inte antalet invånare.

Per Åsling (C)

Riksdagsledamot

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons