Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allmänhetens goda miljöberedskap

/
  • Konsumenter har ett antal områden som vi kan påverka, bland annat hur långt och hur ofta vi flyger.  Scanpix

Annons

2007 presenterade FN:s klimatpanel flera omfattande rapporter och mediernas nyhetsförmedling om klimatförändringen slog alla rekord. Nästa år kan bli helt avgörande för klimatet, eftersom det ska förhandlas fram ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn. Men vad har hänt under 2008, ett år som på förhand betraktades som ett ”mellanår” för klimatfrågan?

Trots att det varit få riktigt stora klimathändelser under det gångna året, kan vi konstatera att trycket i klimatfrågan alltjämt är mycket högt. Ny forskning under 2008 visar att klimatfrågan sannolikt är ännu allvarligare än vad vi tidigare trott. Men allt är inte nattsvart.

För ett antal år sedan var det både dyrt och komplicerat att finna varor och tjänster med deklarerad och låg klimatpåverkan. Nu tränger klimatfrågan in i vår vardag och livets alla stadier.

Medierna rapporterar om allt från klimatkloka matval till förlossningars och begravningars klimatpåverkan. Vi blir ständigt påminda om klimatförändringen och vi uppmanas allt oftare att göra något själva.

Därför är det inte förvånande att allmänhetens beredskap att agera för klimatet aldrig varit större, vilket framgår av Naturvårdsverkets mätningar 2008. En majoritet uppger också att de under de senaste två åren faktiskt har gjort något i sin vardag för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Denna positiva attitydförskjutning kan avläsas i statistiken. Exempelvis har bilåkandet minskat något, vilket bidrog till att vägtrafikens koldioxidutsläpp reducerades med cirka 70 000 ton under första halvåret 2008 jämfört med motsvarande period 2007.

För oss konsumenter finns ett antal områden som vi kan påverka. Det handlar om hur mycket och i vilken typ av bil vi åker, hur vi värmer våra bostäder, hur mycket el vi använder i bostaden, hur mycket och vilken typ av kött vi äter samt hur långt och hur ofta vi flyger.

Det är många aktörer som måste vara med och dela på ansvaret, det gäller inte minst kommuner, företag, regeringar och internationella sammanslutningar.

Men den viktigaste förutsättningen är att vi får ett globalt klimatavtal där industriländerna går före med utsläppsminskningar och där utvecklingsländerna gradvis kan ansluta sig.

Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade med nio procent mellan 1990 och 2007, trots en ekonomisk tillväxt på 48 procent under samma period. Och för bara några veckor sedan slöts inom EU en överenskommelse om åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser.

Minst lika viktigt är att USA har valt en ny president som lovat både att gå i spetsen för ett internationellt avtal om klimatet och att reducera landets egna utsläpp. Det bådar gott inför de kommande internationella klimatförhandlingarna.

Facit ser vi i december 2009, efter klimattoppmötet i Köpenhamn.

Lars Westermark

Chef Naturvårdsverkets Klimatpolicyenhet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons