Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alliansens politik dyr för länet

Per Åsling och Centerns skattegrupp har kommit med några förslag som enligt deras mening skulle främja glesbygden.

Annons

Det är svårt att se något realistiskt i det föreslagna och för övrigt är det Anders Borg och Moderaterna som bestämmer över skattepolitiken. Som vanligt från borgerligt håll så handlar det också om fler ofinansierade skattesänkningar i ett läge då Sverige redan 2009 och 2010 lånat till skattesänkningar.

Åsling skriver att staten är klåfingrig och vill detaljstyra. Det kan man kommunalpolitiskt förvisso tycka ibland. Å andra sidan vill staten genom riktade statsbidrag försöka se till att kommunerna erbjuder medborgarna en likvärdig service oavsett bostadsort.

Det är inte heller rimligt att tro att, i synnerhet glesbygdskommuner med krympande och åldrande befolkningsunderlag någonsin helt kan frigöra sig från behovet av statsbidrag.

Åslings skattefunderingar förefaller inte heller ha särskilt mycket kontakt med det kommunala skatteutjämningssystemet och det vore intressant att få veta i vilken utsträckning han delar Moderaternas uppfattning om detta system det vill säga att vi har en för långt driven utjämning som alltför mycket gynnar glesbygden.

Jag vill också påminna om den förändring av skatteutjämningssystemet som den moderatledda regeringen gjort. Resultatet för Jämtlands län var ett minus på 40 miljoner. Pengar som gick till de rika storstadskommunerna. Det förslaget röstade Åsling för.

Åsling vill ersätta grundavdraget med en statlig skatterabatt. En effekt som nog Åsling inte tänkt sig är att förslaget ytterligare vidgar skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare såvida han inte tänker sig en högre skatterabatt för pensionärer än löntagare.

Som den borgerliga regeringen har utformat inkomstskatterna så betalar i dag pensionären en högre skatt för sina beskattningsbara inkomster jämfört med löntagaren.

I höstas beslutade regeringen att höja pensionärernas grundavdrag samtidigt som ett nytt, fjärde steg i förvärvsavdraget såg till att skatteklyftan blev kvar.

Åsling förespråkar uppenbarligen ett sammelsurium av olika skatteavdrag vars effekter blir svåra att förutse.

En annan märklig sak i förslaget är påståendet om att ingen ska betala borttagandet av grundavdraget.

Rimligen måste en sådan förändring antingen betalas av den enskilde genom att tidigare obeskattat grundavdragsbelopp nu beskattas eller så måste staten ersätta detta belopp till den enskilde via skatteavdraget.

Skattesystemet bygger på principer om likformighet och neutralitet. Alla fall ska bedömas lika och den skattskyldiges val ska inte påverkas. Avvikelser från dessa två viktiga principer skapar alltid gränsdragnings- och gränsfallsproblem. Det bildas också snabbt köer av andra som vill ha en motsvarande skattenedsättningsförmån som en viss grupp fått.

Avslutningsvis. Åsling kritiserar statsmakten för precis det han själv vill göra. Han vill detaljstyra och peta i allt från studiestöd till jordbrukspolitik med hjälp av skattesystemet. Det vill inte vi socialdemokrater.

Vi menar att skattesystemets huvuduppgift är att finansiera välfärden. Det ska vara likformigt, neutralt och med få undantag. Vi ska ha så låga skattenivåer som möjligt på breda skattebaser. Vi behöver ändå relativt höga skatter för att finansiera den generella välfärden som bygger på att varje individ har samma rätt och värde. Patientprioriteringar i sjukvården ska bygga på behov och inte på patientens inkomst och förmögenhet. Åsling och borgerligheten vill ha en annan välfärdsmodell och det är därför han vill sänka skatterna.

Berit Andnor (S)

Riksdagsledamot

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons