Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

90 år med jämställdhetsarbete

/
  • Att som kvinna kunna rösta tar vi numera för givet, men det har inte alltid varit så. Dagens debattör pratar om jämställdhetsarbete. Foto: MALIN HOELSTAD / SvD / SCANPIX

Annons

För 90 år sedan, 1921, fick kvinnor allmän rösträtt. Men det skulle dröja ända till 1947 innan den första kvinnan kom in i riksdagen.

Att förändra normer tar tid. Ibland går det lättare och fortare. Det som hände i Sverige under 70-talet är unikt. Kanske för att vi var inne i en tillväxtperiod där arbetsgivarintressen och jämställdhetspolitiken gick hand i hand. Vi fick särbeskattning, föräldraförsäkring och rätt till daghem. Det fanns politiska ambitioner, som en ung riksdagsledamot på 70-talet sa: att skaffa mamma jobb och göra pappa med barn.

Fram till 1970-talet karaktäriserades jämställdhetsarbetet av individuella rättigheter, det vill säga samma formella rättigheter som individer för kvinnor och män. 1980-talet karaktäriserades av satsningar på kvinnor som grupp. Satsningar inom exempelvis utbildning och företagande utgick från kvinnors specifika situation. Under 1990-talet utvecklades jämställdhetsintegrering. Fokus flyttades från individuella rättigheter eller diskriminerade av kvinnor, till att istället handla om att belysa och bryta de system, processer och institutioner som orsakar ojämställdhet.

Jämställdhetsintegrering kan ses som det tredje steget för att nå jämställdhet och innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av i stort sett alla beslutsaktörer.

Målet för jämställdhetspolitiken i dag är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Länsstyrelsen jobbar för att dessa mål får genomslag, i vår verksamhet och i det som sker runt om i länet vilket innebär att vi kartlägger och analyserar våra verksamheter med målet att vi ska ha en jämställd medborgarservice och att alla våra beslut skall ha beaktats ut ett jämställdhetsperspektiv i hur mäns och kvinnors vardag påverkas. Till exempel i yttranden att en anpassning av stadsplaneringen efter barnfamiljers behov ger fördelar för dem som tar hand om barn, oavsett personens kön, etnicitet eller sexuella läggning.

Jag tycker också att det är viktigt att mäns och kvinnors, flickor och pojkars olika villkor beaktas och hanteras i alla våra planer och program, i alla projekt som drivs, i vår stödhantering till företag, i hur vi tillgodoser service i alla delar av länet med mera.

Jämtlands län har, som många andra län, mycket att vinna på att vi uppnår de jämställdhetspolitiska målen. Speciellt viktigt har varit att kartlägga hur våra projekt- och företagsstöd hanteras i ett jämställdhetsperspektiv.

När FN;s Internationella kvinnodag startade den 8 mars för 101 år sedan var dess främsta syfte att bidra till striden för kvinnors rösträtt. I dag får den symbolisera att vi fortfarande har mycket att göra inom jämställdhetsområdet 90 år senare.

Britt Bohlin

Landshövding

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons