Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Opel Insignia värd ett bättre öde

Det här är bilen som Gud glömde. Eller i alla fall svenskarna. Kombiversionen av Opel Insignia är både rymlig, säker och försedd med en vettig prislapp. Ändå finns den knappt med i den svenska försäljningsstatistiken.

Annons

Opel Insignia ST är lika stor och nästan lika rymlig som en Volvo V70, och tekniskt sett är den i princip identisk med kombiversionen av nya Saab 9-5, den som dessvärre aldrig hann lämna fabriken i Trollhättan innan konkursen var ett faktum.

2009 blev den dessutom Årets bil. Det har varken Volvo eller Saab någonsin lyckats med.

Det borde alltså ha varit bäddat för succé i kombilandet Sverige. Men sanningen är att Insignia harvat runt på 60:e plats i Bil Swedens statistik över de mest sålda modellerna. Och för närvarande finns Insignia inte ens med på topp 75-listan.

Nu försöker man pocka på uppmärksamhet med Insignia Bi Turbo 4x4. Hur mycket hetare är den?

Med beteckningen Bi Turbo på bagageluckan menas att dieselmotorn på 2,0 liter försetts med två turboaggregat i olika storlekar, som arbetar sekventiellt. Systemet ger ett reaktionssnabbare kraftflöde än vad en enkel turbo klarar av. Precis som en motor med större cylindervolym.

Från 0 till 100 kilometer i timmen tar sig den fyrhjulsdrivna versionen på 9,1 sekunder - om växlarna trillar i som ett rinnande vatten. Det gör de inte alltid. Det känns som om motor och växellåda inte samsas i alla lägen vilket orsakar en del ryck i drivlinan. Välj automatlåda, tänkte jag rekommendera - tills jag insåg att 2014 års modell bara finns med just automat.

För att ytterligare optimera motoreffektiviteten har glödstiften försetts med sensorer som mäter bränsletrycket 130 000 gånger i minuten och kontrollerar att motorn alltid kombinerar maximala prestanda, låg bränsleförbrukning och minimala koldioxidutsläpp.

Visst känns den tid då man själv kunde skruva och meka med motorn alltmer avlägsen?

Insignia CDTI Bi Turbo bjuder inte på några direkt sportiga köregenskaper, vilket åtminstone jag hade förväntat mig. Och med tung last känns bilen understyrd och lite samarbetsovillig vid undanväjningsmanöver.

Köregenskaperna kan vässas genom att man beställer bilen med ett så kallat supersportchassi, men personligen skulle jag hellre satsa på de aktiva säkerhetssystem som finns på tillbehörslistan. Exempelvis adaptiv farthållare, kollisionsvarnare och automatbroms.

Förarplatsen är nästan en exakt kopia av Saab 9-5 så den som trivs i bilen från Trollhättan borde känna sig hemma även i kusinen från Rüsselsheim.

Någon rusning efter Insignia bara för att det står Bi Turbo på bakluckan lär det inte bli, men Insignia är definitivt värd mer uppmärksamhet än vad den fått hittills.

Annons