Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om tankar och tro på stenåldern

/
  • Alf Lannerbäck har målat tavlan med motiv från gamla skapelsemyter från olika håll i världen.
  • Curt Lofterud slutar aldrig fascineras av hällristningarna vid Glösabäcken och vad de berättar om stenålderns människor. I sin nya utställning delar han med sig av sina tolkningar av bilderna som religiösa kultbilder. Foto: Åsa Eriksson Ahnfelt

Vi vet ganska mycket om vad de åt, hur de bodde, hur de färdades och hur de var klädda. Men hur tänkte de och vad trodde de på, stenåldersmänniskorna vid Glösabäcken?

Curt Lofterud tror sig ha hittat en del av svaren på de frågorna.

Annons

Ända sedan värmlänningen Curt Lofterud flyttade till Alsen för 27 år sedan har han fascinerats av hällbilderna vid Glösabäcken och vad de berättar om de människor som bodde här för 6 000 år sedan.

Driven av vetgirighet och pedagogiska ambitioner har han lett bygdens folk i arbetet med att utveckla Älgriket i Glösa, en anläggning som de senaste åren lockat mellan 5 000 och 8 000 besökare per år.

I Älgriket får man reda på hur stenåldersmänniskorna levde till både vardag och fest. I Älghallen, den timrade logen på 100 kvadratmeter, kan man studera skidor, kläder, fångstredskap, husgeråd och mycket annat. Här kan man också smaka på älgbuljong, tallbarrste och andra stenåldersdelikatesser.

Det mesta har alltså hittills handlat om stenålderslivets praktiska aspekter. Men nu har Curt Lofterud gått vidare och kompletterat Älgriket med en utställning kring människornas tro och tankar.

– Folk har i alla tider funderat kring livets uppkomst och mening. Då som nu hade människan ett behov av religion, och har man ingen religion så skapar man sig en.

Curt Lofterud har gjort sin egen tolkning av hällbilder från Norden och Sibirien utifrån tanken att de sällan avbildar vardagsliv, utan att de i första hand fungerat som kultbilder. I den nya skärmutställningen berättar han i text och bild bland annat om den animistiska tro, som var vanlig bland stenåldersfolken. Man trodde att allt levande hade en själ. Den animistiska tron rymde även magi, solkult och schamanism.

– Näten som vi ser på hällbilderna var kanske inte nät som man fångade fisk eller andra bytesdjur i. Kanske var det schamanernas nät som användes för att fånga rådare, det vill säga goda skyddsandar.

Utställningen berättar också om gamla skapelsemyter, som Curt Lofterud tycker sig se i nordiska hällbilder, och som har sin motsvarighet bland samtida fångstfolk på andra håll i världen.

– I Sibirien trodde man att en älgko skapade världen. Sol och måne, hav och himmel – allt föddes ur en älgkos sköte. I Alta i norra Norge har man funnit hällbilder av kor med kalvar i magen som kan tyda på att man trodde ungefär likadant där. Och i Peru, Sydamerika, har man funnit liknande bilder fast där föreställer de inte älgar utan lamadjur.

– Det är så fascinerande att hitta tankar om livet som liknar varandra trots vida hav och tusen skiljande mil, formulerar Curt Lofterud det på ett poetiskt språk som återkommer i texterna i den nya skärmutställningen.

Han säger att han försökt skriva en sorts prosadikt som sätter fart på besökarnas fantasi och ger utrymme för egna tankar och tolkningar. För även om hans egna tolkningar bygger på omfattande studier av vad stenåldersforskare över hela världen kommit fram till, så vill han inte påstå att de alltid är de rätta.

– Att tolka hällbilder är äventyrligt, men om man vågar försöka blir alltihop genast mycket mer intressant.

Mer läsning

Annons