Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om jämställdhet, musik och normer

/
  • Peter Yxner föreläste om sociala konstruktioner på temat maskulinitet – schablonbilder av manligt och omanligt, vad man kan göra för att förändra sitt eget synsätt och varför det är viktigt att göra det.
  • Nisse Bergman och Frida Norberg var två av musikeleverna som deltog  i temadagen. De var positiva och trodde att de flesta tagit till sig av det som sagts. ”Genus och jämställdhet återkommer ganska ofta i skolarbetet, men det är bra med något schemabrytande för extra reflektion.”
  • Lise Axelsson är ledare för Ella pop/rock linje på Gotland där de lägger stor vikt vid genusperspektiv i musikbranschen. I veckan föreläste hon för musikeleverna på PC.

Genus och jämställdhet har de senaste åren varit en viktig del i arbetet på estetprogrammen på Jämtlands gymnasium. I veckan blev det föremål för en temadag för musikeleverna på Palmcrantz, med föreläsningar och diskussioner kring sociala konstruktioner, tjejer och musik.

Annons

En av föreläsarna under dagen var Lise Axelsson, ledare för Ella Rocklinje för tjejer på Gotlands folkhögskola. Hon var där för att prata genusperspektiv och sociala normer inom musikbranschen. Framförallt ur synvinkeln att de allra flesta band består av killar.

På Palmcrantzskolans musikinriktning har majoriteten av tjejerna valt sång som huvudinstrument, i jämförelse med endast två killar.

– Tjejer har en stark sångtradition, det ska vi vara stolta över, men vi bör också fundera över varför de är så få tjejer som uppmärksammas som duktiga musiker, sade Lise Axelsson och berättade en del om rocklinjen på Gotland och hur de lägger stor vikt vid genusarbete.

Bland annat gräver de i musikhistorien efter kvinnliga musiker som spelat blues och rock, men som ”glömts bort” i historieböckerna.

– Visst finns det många kvinnliga yrkesverksamma musiker, men de syns inte lika mycket. I sammanställningar över årets 100 bästa album består vanligtvis omkring 97 stycken av manliga artister gav hon som exempel och spekulerade i att just avsaknaden av kvinnliga förebilder för normen vidare. Såsom att ljudteknik och gitarr lärare oftast är män och sånglärare kvinnor.

Enligt Lise Axelsson är genusstrukturen idag beroende av att hålla isär könen på sociala och kulturella plan redan från födseln. En sådan sak som att fråga om en bebis är flicka eller pojke kan tyckas som en bagatell i sammanhanget, men är enligt henne ett tydligt exempel på att vi förhåller oss på olika sätt beroende av kön och inte individ.

– En sådan skillnad märks också i musikbranschen och som kvinnlig yrkesmusiker får man oftast jobba hårdare för att få en självklar plats.

Engagemanget hos tjejerna som lyssnade var stort och resonemanget fick både medhåll och mothugg. Några hade invändningar och menade att det viktigaste ändå är att välja det som är roligast oavsett om det är norm eller inte.

Andra instämde och uppgav att om en tjej spelar trummor uppmärksammas hon mer för sitt utseende än sitt spelande. Eller att killar ofta sköter ljudtekniken, inte för att de nödvändigtvis kan mer, utan för att de tror att de kan mer.

Musiklärarna på Palmcrantz har jobbat mycket med det traditionella synsättet att tjejer sjunger och killar spelar. Bland annat har de årliga körkonserterna gjort att körsång fått en statusstämpling av såväl killar som tjejer. De har också haft tjejensembler och uppmuntrat dem till att spela mer själva. Samtidigt går det inte att hitta konkreta lösningar på en fråga som inte är ett akut problem så det handlar om att inspirera till förändring så gott det går:

– Mest handlar genusarbetet om att förändra tänket, upptäcka och ändra på småsaker, säger Eva Sparf, en av lärarna som varit med under dagen.

– Bara en sådan sak som att inte låta tjejer fixa fikat och killar rodda inför konserter till exempel.

Mer läsning

Annons