Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Om en välbevarad hemlighet som aldrig tilläts bli skandal

Annons

Jag vet ingen som så reservationslöst beundrande har skrivit om sin pappa som Per Wästberg. I sina memoarer tecknar han ett djupt uppskattande porträtt av sin far, som framstår som den främsta inspirationskällan i den unge PW:s för övrigt mycket harmoniska och intellektuellt stimulerande uppväxt.

PW framhåller särskilt sin fars närmast kamratliga öppenhet som gjorde ett outplånligt intryck med inspirerande verkan långt fram i livet. Far och son kunde tala om precis allting, här fanns inga hemligheter och ingen generationsklyfta som mörklade något. Faderns alltför tidiga död satte allt detta i en minnets relief, som blev allt påtagligare med åren.

Hur chockartat måste det då inte ha varit att långt fram i livet finna ut att den för sin kamratliga öppenhet djupt beundrade pappan hade haft ett sjutton år långt och hemlighållet förhållande med en lika kamratligt uppskattad ung moster, den charmfulla Margot Hirsch, journalisten och författaren Erik Wästbergs lojalt pålitliga sekreterare och alltid närvarande familjemedlem.

Sent om sider - och efter många prövningar av familjehänsyn, får man förmoda - har det även blivit en bok om denna historia, där en del tidigare memoarstoff återanvänds i ett försök att, för sig själv och andra, förklara något som länge såg ut att vara oförklarligt.

Hur kunde denne i alla andra avseenden öppne och till synes ärlige person, som Erik Wästberg visat sig vara, under närmare ett par decennier leva ett dubbelliv inom den egna familjen, och hur kunde en så mot sin syster, sina syskonbarn och övriga familjen lojal person som moster Margot låta spelet fortgå?

När strängt lakoniska dagböcker dechiffrerats återstår att få fakta verifierade, vilket sker i en lång och omständligt hänsynsfull utfrågning av moster Margot mer än sex decennier efter att kärleksrelationen i och med Eriks död var över.

Jodå, moster Margot svarar milt undflyende på de flesta frågor, men tillstår fakta: hon hade en sjutton år lång sexuell relation med pappa Erik utan att någon av dem ens med en blinkning till varandra hade avslöjat något i förhållandet. Familjesämjan bestod livet ut, systrarna förblev de bästa vänner och levde båda upp i nittioårsåldern. De talade aldrig någonsin om saken.

Så fick alltså klassklättraren Erik Wästberg, fattigpojken från Hälsingland, dubbel utdelning när han lyckats ta sig in i den rika judiska släkten Hirsch på Östermalm i Stockholm. Författaren ger ett fortfarande kärleksfullt och tillgivet porträtt av sin far, men i denna bok av naturliga skäl kanske mer respektlöst.

-Jag har speglat mig i Erik som i ingen annan – i den del som var synlig och som jag trodde var det hela, skriver PW, men säger sig inte ha omvärderat Erik och inte heller sin mamma Greta eller moster Margot i ljuset av vad han senare fått veta. - Men förvåning har tillkommit i mängd. Han säger sig ha gjort en resa in i en återfunnen tid via en bakdörr han inte vetat om.

Historien om Erik och Margot utspelar sig under tre decennier med pregnant tecknade tids- och miljöbilder av ett Stockholm och dess mest flödande kultur-, nöjes- och sällskapsliv. Och som vanligt är Per Wästbergs text full av de mest välformulerade aforismer.