Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olle Arnsten – mer än 40 år i friidrottens tjänst

/
  • Det syns tydligt när Olle berättar om Trångsvikens IF att klubben varit viktig för honom.
  • Olle Arnsten blickar framåt mot nya uppgifter som blivande ordförande i Svenska Friidrottsförbundets ledarveteraners förening.
  • En kall januaridag berättar Olle för LT om en lång och framgångsrik karriär både som aktiv och ledare i Trångsvikens IF och nästan lika lång tid som fritidspolitiker i Krokoms kommun och försäkringssäljare hos Länets Försäkringsbolag.

När Olle Arnsten, som föddes i Alsen, började på högstadiet i Krokom, drabbades han av något han inte känt tidigare, nämligen tunghäfta. Han pratade hellre jämtska än svenska och eftersom det var svenska som gällde på Nyhedens högstadieskola blev det för den annars så vältalige ynglingen att förbättra svenskan. Senare i sitt yrkesliv, som försäkringssäljare och entusiastisk friidrottsledare har han haft stor nytta av sina kunskaper i både jämtska och svenska.

Annons

En kall januaridag berättar Olle för LT om en lång och framgångsrik karriär både som aktiv och ledare i Trångsvikens IF och nästan lika lång tid som fritidspolitiker i Krokoms kommun och försäkringssäljare hos Länets Försäkringsbolag.

Efter högstadiet läste Olle ekonomisk fackskola i Östersund och gjorde militärtjänst som sjukvårdare, något som han idag skrattar åt:

– Lite märkligt att hamna som sjukvårdare när man inte tål se blod och ta sprutor.

Men allt går att lära sig och Olle fick nytta av sin sjukvårdsutbildning i samband med en skjutolycka på ett skjutfält och även senare vid en olycka när en jaktkamrat skar sig illa i samband med styckning av en älg.

Efter militärtjänsten blev det fem år hos Berners i Östersund, något som han sammanfattar så här:

– Jag jobbade mest med reklamationer och fick ta emot skäll för att de gjorde dåliga bilar i Tyskland och i Södertälje.

Därefter blev det hela trettioåtta år som försäkringssäljare och det har varit inom de flesta områdena:

– Jag arbetade många år med lantbruk- och företagsförsäkringar, men har även sysslat med livförsäkringar och bil och villahemförsäkringar.

Att det är ett omväxlande yrke vittnar följande episoder om:

– Vid ett tillfälle försäkrade jag en whiskytransport mellan Irland och Italien och jag har också försäkrat en papegoja.

För de flesta är Olle mest känd som friidrottsledare i Trångsvikens IF. Under tiden i högstadiet började han träna sprint, längdhopp och tresteg och att det var viktigt för honom visar följande:

– Jag avstod avslutningsdansen i nian för att i stället delta i en UP-tävling i Vaplan. En kompis och jag åkte moped till tävlingarna.

Han vill inte framhäva sina egna meriter och när han får frågan om dessa svarar han undvikande:

– Ja, det är väl inte så mycket att orda om, men jag blev faktiskt norrländsk mästare i 1000 meter stafett. Dessutom lyckades jag skapligt några gånger i Vaplanspelen och på ungdoms- och junior-SM.

Stafett över 1000 meter är en tävlingsform som var vanlig tidigare och förkommer fortfarande ibland vid olika galor. Han förklarar:

– Fyra personer springer sammanlagt 1000 meter. Startsträckan är 100 meter och sedan är det, 200, 300 och 400 meter. När vi vann NM sprang jag den andra sträckan.

En rolig detalj vid det här loppet var att den chaufför som skjutsade grabbarna till tävlingen fick hoppa in och springa startsträckan, eftersom den ordinarie startmannen inte hann fram till tävlingarna i tid.

Som ledare i olika former har Olle jobbat omkring fyrtio år. Redan när han själv var aktiv hjälpte han till som tränare för ungdomar. Han har svårt att sortera alla roller, men säger:

– Jag har varit ordförande i friidrottssektionen under många år och även tränaransvarig. När jag slutade med de uppdragen 2012 befarade vi att det skulle bli en nedgång i verksamheten, men flera ungdomar anslöt och idag har vi sju stycken tränare och mellan femtio och sextio ungdomar som deltar.

Helt har han inte släppt kontakten med klubben utan finns ofta med som funktionär när Trångsviken arrangerar tävlingar.

Det syns tydligt när Olle berättar om Trångsvikens IF att klubben varit viktig för honom och han berättar med stor respekt om några personer som betytt mycket både för honom och för klubben:

– Som ledare är Anders F Nilsson nästan unik. Han avled under förra året, men även den sista tiden när han var sjuk ringde han, ibland flera gånger om dagen och hade nya idéer och synpunkter som han ville diskutera. Han var en riktig eldsjäl.

Som tränare nämner han Bror Olofsson som blev lika legendarisk som Anders Nilsson. Bror tränade ungdomar tills han hade fyllt åttiotre år och skulle säkert ha fortsatt ännu längre om inte synen försämrats så att han inte kunde köra bil från hemmet i Kluk till träningarna i Krokom och Östersund.

Sportsligt har klubben många framgångar. På de senaste tjugo åren har klubben tagit inte mindre än 125 SM-medaljer. Hur många det är sedan klubben startade har han ingen aning om:

– År 2020 fyller klubben etthundra år, så det kanske finns anledning att göra en total sammanställning.

När det gäller individuella idrottare som betytt mycket för klubben nämner han gärna maratonlöparen Lena Gavelin och höjdhopparen Erika Wiklund Kinsey:

– De har gjort fantastiska insatser för friidrotten och även för klubben.

På frågan om sina barns idrottande, nämner han så småningom sonen Daniel som blivit svensk mästare i längdhopp både som junior och senior. Han utraderade Olle Hallbergs gamla distriktsrekord som hade stått sig ända sedan 1934. Daniels bästa resultat är 7,79 meter. Även sonen Jonas, som också vunnit junior-SM och dottern Emma var framgångsrika, men tyvärr satte skador stopp för en seniorkarriär.

Han sammanfattar idrottsdelen av intervjun med ett minne från SM i Helsingborg, där Trångsvikens idrottare varit mycket framgångsrika. I samband med en prisutdelning sa speakern:

– Trångsvikens IF kommer från Jämtland och där ska man inte syssla med friidrott, där ska man åka skidor.

Nästan lika länge som Olle har funnits med inom idrotten har han också i någon form funnits med i kommunens politiska liv för Centerpartiet. Från och med valet 1976 fanns han med i kommunens fritidsnämnd, fram till att nämnden lades ner år 2001. År 1975 hade han skrivit ett programförslag till fritidsnämnden som senare godkändes. Det förslaget blev anledningen till hans många år som politiker i nämnden. Han beskriver tiden så här:

– En jätterolig tid. Fint samarbete över partigränserna, med kommunledningen och med fritidschefen Thord Sahlin gjorde att kommunen under dessa år investerade i många nya fritidsanläggningar.

Han nämner några exempel på investeringar där han medverkade och som blivit lyckosamma, Jämtkrafthallen, Krokoms Idrottsplats och Näldens ishall. Till det kommer flera mindre fotbollsplaner och ridanläggningar.

Tyvärr blev det svårare att arbeta för fritidsanläggningar när nämnden lades ner och Olle slutade med politiken. Men 2014 gjorde han comeback som fullmäktigeledamot:

– Men det är inte lika inspirerande och jag kommer inte att finnas med för omval efter nästa val.

När han blickar framåt är det åter friidrotten som kommer att få ta del av hans tjänster. Han har tackat ja till att vara ordförande i Svenska Friidrottsförbundets ledarveteraners förening:

– Ett uppdrag som kommer att ta en hel del tid och som jag verkligen ser fram emot.

Annons