Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ökade klyftor är det enda resultatet

Annons

I går kallade Sveriges finansminister, Moderaten Anders Borg, till seminarium inför valet. Han avsåg att inför ett antal Stockholmsjournalister visa att regeringens vårbudget, och mer konkret höjt grundavdrag för pensionärer och höjt flerbarnstillägg, gynnar kvinnor i allmänhet och folk med lägre inkomster i synnerhet.

Detta var, visade det sig snabbt, ett stort misstag. De församlade reportrarna insåg snabbt att siffrorna än mer visade att de borgerliga åren entydigt gynnat de fyra tiondelarna med högst inkomst före de lågavlönade.

Anders Borgs försvar för de ökade klyftorna är att Sverige fortfarande tillhör de länder som har mest sammanpressade inkomster. Han fyllde på med att Sverige traditionellt haft ett väldigt bra utbildningssystem, högt arbetskraftsdeltagande och välfärdstjänster för alla.

Sanna ord förvisso i en internationell jämförelse. Men också ord han knappast skulle ha uttalat under den förra valrörelsen. Då attackerade de borgerliga sossarna för att förmögenhetsklyftorna hade ökat. Var det då någon som hörde att de borgerligas lösning på det var ytterligare ökade inkomstklyftor och försämrade socialförsäkringar med hänvisning till att jämlikheten ändå var så stor? Inte då.

Borg övergick så till en annan försvarslinje. De sänkta skatterna – mest till dem som tjänar mest – skapar jobb, påstod han. 80 –100 000 på sikt, sa Borg grundlöst. Och då är det mest kvinnor och andra med låga inkomster som kommer ut på arbetsmarknaden, sa han för att trots allt hålla fast vid sin grundtes, trots att siffrorna visar att det är män som hittills gynnats av hans politik. Den enda teoretiska möjligheten att denna politik ska ge jobb, är att lönerna pressas ner.

Så Borgs uträkning är ett räknestycke utan värde som möjligen kunde gå hem hos en del i förra valrörelsen. Inför detta val har vi facit av regeringens politik i form av ytterligare 100000 arbetslösa. Finansminister Borgs politik som nu har anammats av hela borgerligheten är ett försök att ideologiskt försvara ökade klyftor med att mer till dem som redan har, till sist ändå gynnar de fattiga.

Nyliberala ekonomer talar om att välståndet sipprar ner från rika till fattiga. Det är den teorin den amerikanske vänsterekonomen Galbraith ironiskt kallade hästskitsteoremet. Om hästen får mycket havre kommer det att finnas havre i hästskiten till sparvarnas fromma. Men jobb skapas av kunskap, konkurrenskraft och hög produktivitet. Då kan välståndet också fördelas lika – om högern röstas bort från makten.