Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ointresset för läraryrket skapar problemen i skolan

Antalet lärare minskar och intresset för att studera på lärarutbildningar är lågt.
I Östersund är 32 procent av lärarkåren över 55 år och kommer att pensionera sig inom några år.

Annons

I Länet finns lärare så det räcker inför årets skolstart men situationen för skolan kommer på sikt att bli kritisk om inte intresset för läraryrket ökar.

– För några år sedan fanns det ett stort överskott av lärare så många sökte sig till förskolan där det fanns jobb. Nu rekryteras de tillbaka från förskolan till grundskolan, säger Eva Frank, ordförande för lärarförbundet i Östersund.

Det finns en allvarlig lärarbrist i stora delar av landet. På vissa håll, till exempel i Småland, tvingas skolorna ta in pensionärer och obehöriga vikarier för att undervisa eleverna och rekryteringen pågår in i det sista.

Statistik som Arbetsförmedlingen har sammanställt för DN visar att det vid månadsskiftet juli-augusti totalt fanns 1 461 lediga lärartjänster i grundskola, 374 i gymnasieskolan och 648 i förskolan.

I Jämtlands län är situationen inte lika allvarlig även om det inom vissa ämnen är svårt att få tag på behörig personal.

Dagarna innan skolstarten fanns ett 30-tal lärartjänster utlysta i Jämtland på arbetsförmedlingen, bland annat till modersmålsundervisning och specialpedagoger.

– Man headhuntar, alltså ringer hem till lärare för att knyta till sig dem, det har inte skett tidigare, säger Eva Frank.

Det är framför allt i de naturvetenskapliga ämnena som bristen är tydligast. I Sverige sökte sju personer till utbildning att bli kemilärare inför förra höstens skolstart.

– Om du är duktig och intresserad av kemi, då vill du i dagsläget inte ställa dig framför en skolklass med kanske en del omotiverade elever för 23 000 kronor i månaden. Problemet är att vi lärare rekryterar från samma bas som tekniker, fysiker och läkare, säger Eva Frank.

Att unga inte vill välja läraryrket bekymrar henne.

– Får vi inte bra lärare blir konsekvensen att vi kommer att sakna välutbildade, duktiga anställda i många branscher. En bra fysiklärare kan entusiasmera elever så de får ett intresse för ämnet och i framtiden bli bra fysiker. Hela samhället är beroende av att det finns bra lärare, säger Eva Frank.

Det har fokuserats mycket på skolans negativa utveckling, elevernas kunskapsbrist, Pisa-undersökningarna och lärarbristen.

– Förutsättningarna måste locka och vi måste bli bättre på att lyfta fram de goda exemplen och det som faktiskt är bra i skolan. Eleverna mår överlag bra och trivs i skolan och jag tycker vi borde fokusera på vad en ung människa behöver ha med sig. Nyfikenhet, förmåga att ta reda på saker och självförtroende, att våga. Det är de väsentliga attributen som behövs, men också goda kunskaper för ett framtida bra liv, säger Eva Frank.

Skolan har fått en framskjuten plats i årets valrörelse och flera partier har kommit med skolsatsningar inför valet.

– Det är bra att det nått politiken att vi har lärarbrist, men det tar minst fyra år att bli lärare så vi är sent ute nu, säger Eva Frank.

Trots att samtliga politiker talar om skolans betydelse inför valet tycker Eva att de kommunala perspektiven är kortsiktiga med ettårs budget och det ständiga kravet på budget i balans.

– Den lokala politiken saknar framtidsperspektiv. Det finns inga visioner som sträcker sig länge än näsan räcker. Runt tio procent av eleverna som går ut grundskolan klarar inte målen, det är fullständigt oacceptabelt. Vi kan inte ha utslagningsmekanismer redan i grundskolan. Vi måste ställa krav på politikerna för att få återväxt i läraryrket och där är lönerna en stor del, säger Eva Frank.