Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ogenomtänkt NATO-dröm

Annons

Underhuset i det ryska parlamentet , duman, godkände 20 mars det ryska övertagandet av Krim , en del av Ukraina . Samma dag meddelade USA:s president Barack Obama att USA inte ingriper militärt i konflikten.

Nato har - med USA i spetsen - under många år erbjudit Ukraina medlemskap.

Det har varit drag i en konflikt på hög nivå mellan USA och Ryssland om inflytandet i östra Europa, dvs över de västra delarna av den nu upplösta Sovjetunionen . Ukraina har en nyckelroll i konflikten.

När nu den ryske presidenten Putin genom smarta och statsrättsligt tveksamma drag avslöjar de reellt gällande styrkeförhållandena i konflikten är USA:s , NATO:s och EU-ländernas reaktioner avslöjande tama.

Sanktioner mot enskilda tjänstemän i ryska regeringen är närmast löjeväckande . Carl Bildt , vår egen utrikesminister hör till dem som vill trappa upp sanktionerna till kännbara ekonomiska sanktioner.

Det kan ligga en poäng i detta. Putins erövring av Krim kan leda till katastrofala bakslag i den ryska ekonomin . Men det är för det första en sak på lång sikt och för det andra har Väst svårt att komma överens om effektiva metoder . En ekonomisk brytning med Ryssland innebär att hundratusentals jobb i Väst hotas.

Putin har hurusom helst vunnit första ronden. Detta borde lägga sordin på den entusiasm för svensk NATO-anslutning som präglar Krigsvetenskapsakademiens bok " NATO - för och emot " (januari 2014). Där påstås (kapitel 12) att ett medlemskap i NATO skulle starkt öka Sveriges säkerhet. I kapitel 8 framhålls det att NATO-medlemskap skulle ge möjlighet att förbereda och öva svenska insatser i Baltikum, med tyngre förband, mekaniserade enheter och artilleri .

Boken " NATO - för och emot " lovordades i riksdagen av Mats Johansson (M) som ett gott underlag för ett ställningstagande för NATO.

Detta visar att det både på politisk och militär sida finns en ogenomtänkt tro på positiva effekter av svenskt NATO-medlemskap.

Detta är så mycket mer olyckligt som det svenska försvar som håller på att utvecklas på grundval av försvarsbeslutet 2009 inte kan lösa den främsta uppgift som krävs i ett NATO-försvar, nämligen att verka i inledningsskedet av en konflikt, i ett överraskande ansatt angrepp.

Försvarsanalytikern Krister Andrén skriver i en rapport januari i år från Försvarets forsningsinstitut (FOI ) : " Det militära försvaret saknar däremot med nu planerad inriktning förmåga att bjuda effektivt motstånd mot ett strategiskt angreppshot - - - som i 2020-talets värld kommer att kunna genomföras med en långt större kraft än som var möjlig 1990."

Finland har i motsats mot Sverige bibehållit en försvarsmakt som syftar till försvar mot militärt angrepp och som bygger på värnplikt . Årskostnad 24 miljarder SEK; Sverige 38,8 miljarder SEK (2011). Finland bedöms ändå ha en bättre krigsavhållande förmåga än Sverige (Andrén s 61).

Förespråkarna för NATO-anslutning tror att en anslutning på ett enkelt sätt löser Sveriges försvarsproblem . De åker snålskjuts på ett som de tror mäktigt NATO.

Det är en illusion. Det övergivna Ukrainas öde borde väcka dem ur deras dröm.

Carl Björeman, generallöjtnant

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel