Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oförändrat resultat för hjärtsjukvården

Hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så vanligt bland personer som bor i mindre välbeställda områden.

Nu behövs en genomtänkt strategi för att komma till rätta med hälsoklyftorna. Jämtland ligger på samma kvalitetsindex som 2011.

Annons

Det pekar Hjärt-lungfonden på i sin Hjärtrapport 2013 som presenterades under tisdagen.

"Det är uppseendeväckande att socialekonomiska förhållanden får påverka människors hälsa i så stor utsträckning. Hjärt-lungfonden uppmanar därför regeringen att ta ett helhetsgrepp om hjärt-kärlsjukdomarna", säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden i ett pressmeddelande.

Hjärtrapporten ger en unik helhetsbild över läget för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige, det är sjunde året i rad som en rapport presenteras.

Jämtlands län har inte förbättrat sina resultat efter det kvalitetsindex som används vid mätningarna.

Totalt får Östersunds sjukhus fyra poäng av elva möjliga och det är ingen poängskillnad jämfört med mätningarna 2011.

Jämtland hamnar därmed på plats 51 av totalt 68 sjukhus. Lycksele lasarett i Västerbotten hamnar i botten med sina 2,0 poäng och de har också försämrat resultatet med 0,5 poäng sedan förra mätningen.

I topp ligger Norrtälje sjukhus i Stockholms län med totalt 8,5 poäng. De har förbättrat sitt resultat med 1,0 poäng.

Det är de stora sociala skillnaderna i hjärthälsa som lyfts fram i årets rapport.

Staffan Josephson pekar i inledningen på att både hjärtinfarkt och stroke i dag är betydligt mer förekommande bland de som enbart har grundskoleutbildning, jämfört med de som har högre utbildning.

"Anmärkningsvärt är även att när allt färre insjuknar i hjärtinfarkt i befolkningen i stort, ökar hjärtinfarkterna bland yngre kvinnor med enbart grundskoleutbildning. Det är givetvis en stor och viktig utmaning för samhället att åstadkomma en mer jämlik hjärthälsa", skriver han.

Dessutom är det fortfarande stora skillnader i vårdkvalitet mellan landets sjukhus. Vården blir stadigt bättre men det finns stora brister i det förebyggande arbetet efter en hjärtinfarkt.

"Vi önskar också att vården blir mer jämlik över landet", fortsätter Staffan Josephson.

Över 30 000 personer årligen drabbas av hjärtinfarkter och den samlade kostnaden uppgår i Sverige till mer än 60 miljarder kronor om året.

Över hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadier till sjukdomen. Infarkten blir dessutom oftast allvarligare för diabetessjuka än för andra och skadan på hjärtat värre, vilket ökar risken för exempelvis hjärtsvikt.

Det blir därför en av de stora utmaningarna för forskarna att finna sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Ett annat stort hot är att insjuknandet i stroke ökar i åldersguppen 35-44 år trots att den minskar i befolkningen.