Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt förslag: Slopa vattenkraftsersättningen

En statlig utredning underkänner hur jämtländska kommuner använder ersättningen från vattenkraften.
Som en konsekvens föreslås att de så kallade bygdeavgiftsmedlen slopas.

Annons

Det är i en färsk utredning som beställts av regeringen för att se över lagar och regler kring vattenverksamhet som det kontroversiella förslaget läggs fram.

Utredarna anser att bygdeavgiftsmedlen ska skrotas eftersom de inte används på det sätt som det från början var tänkt.

"Bygdemedel betalas till länsstyrelserna och används till att betala oförutsedda skador med anledning av tillstånd till vattenverksamheter", står det i utredningen.

Totalt betalas omkring 130 miljoner kronor ut i bygdeavgifter i Sverige varje år. Men enligt utredningen används endast 800 000 kronor till åtgärder för restaurering och skydd av vattenmiljöer och 111 miljoner användes till näringsliv, service och andra ändamål.

"I många kommuner går bidragen till bygdegårdar och till samlingsgårdar", skriver utredarna som sedan fortsätter att rada upp bredbandssatsningar och anläggande av skoterleder som några exempel på andra projekt som finansieras.

"Bygdeavgifterna används alltså nästan helt till ändamål som inte har någon koppling till skadan i vattenmiljön som vattenverksamheten orsakar", skriver utredarna.

Om lagen görs om på det sätt som utredningen föreslår kommer sådana åtgärder inte att kunna finansieras med bygdemedel.

– Det är beklämmande, säger Ingvar Persson, ordförande i föreningen Sveriges vattenkraftskommuner.

I Jämtlands läns fall handlar det om vattenkraftsersättning på sammanlagt 29 miljoner kronor som byar runt om i länets skulle gå miste om i bygdeavgiftsmedel.

Ingvar Persson vill att ersättningarna snarare ska gå i helt motsatt riktning.

– Jag har tittat på den modellen de har i Norge och där är det klockrent. Där delas skatten på de producerande kraftverken ut regionalt och det är så vi vill ha det.

Föreningen arbetar just nu med en modell för hur detta skulle kunna se ut i Sverige.

– Enligt den modellen ska alla kommuner i de nordligaste länen få en grundersättning och sedan ytterligare ersättningar till berörda bygder, det handlar om 5,4 miljarder, säger Ingvar Persson.

Annons